I dagens läge borde varje företag på något sätt ta hänsyn till hållbarhet i sin verksamhet. Konsumenter och arbetstagare är medvetna om att klimatförändringen är en global utmaning som involverar varje regering, organisation, företag, familj och individ.

En övergång till en mer cirkulär ekonomi kommer på sikt sannolikt att innebära stora fördelar för företag, även om det vid första anblicken kan verka oöverkomligt att ändra affärsmodell och verksamhet. En cirkulär modell kan förbättra tillgången på råvaror, öka konkurrenskraften, främja innovation och öka försäljningen – för att inte glömma en mindre negativ inverkan på vår planet.  

För att stöda företag i utvecklingen mot ökad hållbarhet och en cirkulär affärsmodell har Yrkeshögskolan Novia, Jyväskylän ammattikorkeakoulu och Haaga-Helia tillsammans utvecklat ett kompetenscenter för cirkulär ekonomi. Kompetenscentret kommer att tillhandahålla tjänster till företag i olika storlekar gällande cirkulär ekonomi och hållbarhet. Kompetenscentret är i synnerhet avsett för små och medelstora företag med begränsade resurser för förnyelse och ska bland annat stöda företag i att utveckla nätverk och bygga upp ekosystem för cirkulär ekonomi.

Det är ingen enkel sak att veta vilket stöd man egentligen behöver gällande utvecklande av företagets hållbarhet, koldioxidneutralitet eller cirkulära affärsmodeller. Bland företagen i projektet kring Kompetenscentret ser man märkbara skillnader i behovet av hjälp, både vad gäller region, företagsstorlek och bransch. För att kunna avhjälpa problemen olika infallsvinklar till trots, vill vi som jobbar med kompetenscentret skapa en enda servicepunkt för alla företag. En ”lucka”, där företag lätt och smidigt kan få hjälp och stöd för att främja den gröna övergången, med allt från kontaktuppgifter till experter, utbildningar, verkstäder för utveckling, konkret information om lagstiftning och case-exempel.  Företag kan även ta del av ny forskning och de nyaste trenderna inom området, allt för att stöda lönsam tillväxt och hållbar utveckling.

Sommaren 2023 kommer kompetenscentrets tjänster för cirkulär ekonomi och hållbarhet att öppnas för allmänt bruk. För dem som är intresserade av att vara med i utvecklingen av centret kan möjlighet ännu ges att komma med. En möjlighet för företag i alla storlekar, eftersom man via utvecklingen av kompetenscentret också får kunskap och insikter i hur företagets hållbarhet eller cirkularitet kunde utvecklas.

Länk till kompetenscentret: https://www.kiertotalousosaamiskeskus.fi/sv/framsida/

Yrkesutbildningsutbildare kan aktivt delta i att öka den sociala medvetenheten om klimatförändringarnas effekter. Anchoring Social Circular Economy Attitudes in VET (SCE - VET) är ett samarbetspartnerskap uppbyggt av nio organisationer från åtta europeiska länder och som finansieras av ERASMUS+-programmet. Avsikten är att lyfta fram möjligheter, insikter och teman gällande cirkulär ekonomi och kopplingen till sociala företag. Det övergripande målet är att stödja människors yrkesutbildning och personliga sociala utveckling genom ett förankra engagemanget för en mer socialt, inkluderande och miljömässigt ansvarsfull ekonomi.

Anpassning till sociala behov och gemenskap

Syftet med ökad kunskap om social cirkulär ekonomi är att inspirera människor till ett mera kreativt designtänkande med ett större omfång och att sträva efter tron på en positiv framtid. Kopplingen mellan principerna för den cirkulära ekonomin med socialt företagande möjliggör förutsättningar till kreativa innovationer i en värld med lokala lösningar, som kan möta samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska behov. Det är viktigt att komma ihåg att de nya tekniska innovationerna bör vara förnybara, utvecklande och byggda för människor, med syftet att stärka en inkluderande, säker och produktiv framtid.

Yrkesakademin i Österbotten arrangerade 22.3-24.3.2022 en workshop med fokus på Social Cirkulär Ekonomi. Cirka 20 deltagare från Belgien, Finland, Grekland, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien och Spanien fokuserade under tre dagar på hur yrkesutbildare och företagare kan identifiera och sammanlänka principerna för cirkulära ekonomin och socialt företagande.

Samhällsbehov och företagande

De planerade projektresultaten kommer att främja och stimulera innovativa lärande- och undervisningsmetoder för att möta samhälleliga och miljömässiga behov och utmaningar. Förväntade positiva effekter för deltagare och direkta målgrupper är bland annat: 

• ökad känsla av socialt entreprenörskap
• ökad motivation för SCE-lärande genom innovativa undervisningsmetoder och bättre kopplingar till praktisk användning sådana sociala färdigheter som krävs i arbetslivet 
• ökad användning av SCE läranderesultat vid beskrivning och definition kvalifikationer, delar av kvalifikationer och kompetenser, till stöd för undervisning och lärande.

Genom utvecklandet av en kreativ och framtidsorienterad Mooc, erbjuds metoder och material, som motsvarar studerandes behov av en inkluderande, engagerande och europeisk inlärningsmiljö. Det planerade konceptet för en Social Cirkulär Dag kan spridas och användas av vem som helst. Det är också ett evenemang som kan bidra till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och stödja sociala företags service och rekryteringstjänster.

Detta utvecklingssamarbete baserar sig också på målet med den europeiska gröna given, vilken strävar att uppnå en socialt rättvis klimatneutral ekonomi år 2050. Enligt FN:s klimatavtal från Paris ska politiken för att bromsa utsläppen av växthusgaser vara rättvis för arbetstagarna och skapa fler arbetstillfällen. Målet med den europeiska gröna given är också att med hjälp av den nya europeiska tillväxtstrategin erkänna skolors, utbildningsinstitutioners och universitetens nyckelroll och att engagera studerande, föräldrar samt ett bredare samhälle för de förändringar som krävs för att en framgångsrik övergång ska bli klimatneutralt.

Samarbetspartners:

• Yrkesakademin i Österbotten, Finland
• Stowarzyszenie Edukacji Rolniczej i Lesnej EUROPEA Polska, Polen 
• Stichting De Drie AOC’s (Yuverta), Nederländerna 
• UC LIMBURG, Belgien
• INNOVATION HIVE, Grekland
• CENTRUL DE INCUBARE CREATIV INOVATIV DE AFACERI, Rumänien
• HumaCapiAct, Italien
• STICHTING PLATFORM BETA EN TECHNIEK (Katapult), Nederländerna  
• CENTRO INTEGRADO DE FORMACIÓN Y EXPERIENCIAS AGRARIAS DE Molina de Segura, Spanien. 

En ökad självförsörjning vad gäller energi har blivit mer aktuellt och frågan är hur vi kan bli mer självförsörjande vad gäller gödselmedel. I biogasanläggningar rötas olika typer av avfallsprodukter (t.ex. hushållsavfall, avloppsslam). Vid rötning utvinns energiinnehållet i form av biogas, medan växtnäringsämnen såsom fosfor och kväve stannar kvar i rötresten. Detta innebär att vi kan öka självförsörjningsgraden av gödsel och bidra till den cirkulära ekonomin.

Hösten 2019 startade projektet Botnia Näring i Kretslopp med att kartlägga mängden rötrest och befintlig kunskap i Österbotten i Finland, i Västerbotten och Västernorrland i Sverige. Utifrån detta har vi undersökt hur kompostering av rötresten kan effektiviseras, förekomst av mikroplaster samt nedbrytningsgrad hos läkemedel i rötresten. Demonstrationsodlingar i både Finland och Sverige har visat hur de olika rötrestprodukterna fungerar som gödselmedel för olika grödor. Vi kan också presentera utvärderingar av återvinningstekniker och en första marknadsstrategi för dessa etablerade och nya produkter. 

Fokus för YH Novia i Vasa har varit att utvärdera rötrestens kvalitet för att se hur användbara produkterna är för konsumenterna. Vi har bidragit med att mäta reduktionen av läkemedelsrester under rötning samt metoder för att bestämma förekomst av mikroplast. Resultaten är viktiga utifrån att de ger indikationer på förekomsterna, men framför allt har vi bidragit till att utveckla metoderna för att kunna säkerställa produkternas kvalitet. Även tester för utvinning av struvit (magnesiumammoniumfosfat) från rötresten har gjorts.

Reduktion av läkemedelsrester under rötning   

Novia har undersökt nedbrytningen av tolv vanliga läkemedel, som förekommer i avloppsslam, under syrefri rötning vid 55 °C. Det förekom stor spridning i nedbrytningsgraden mellan de olika läkemedlen. Ex. paracetamol och antibiotikan trimetoprim bröts helt ned under rötningen. För diklofenak (i t.ex. Voltaren), uppmättes endast 30 % reduktion av läkemedlet vid 30 dagar och 23 % reduktion efter 45 dagar. För hormonet 17α-etinylestradiol (i t.ex. p-piller) var reduktionen i medeltal 72 % efter 30 dagar och 52 % efter 45 dagar. Minskad reduktion efter längre rötning kan bl.a. bero på att läkemedlens nedbrytningsprodukter har återbildats till ursprungsläkemedlet. Denna studie och flera tidigare studier visar att syrefri rötning inte är någon effektiv metod för att rena läkemedelsrester från avloppsslam och att kompletterande behandlingar behövs.

Vid användning av slam med humant ursprung inom jordbruket kommer ofta frågan om läkemedelsrester upp. Det finns en stor oro att läkemedelsrester tas upp i grödor och påverkar konsumenten. Läkemedlens beteende i åkermark och dess rörlighet och tillgänglighet för växter beror på flera faktorer. Bl.a. markens fysiska, kemiska och biologiska egenskaper, läkemedlets egenskaper och koncentration samt nederbördsintensiteten. Högst ackumulering av läkemedel i växter har hittats i rötter och blad, lägst i t.ex. spannmålskorn. Det är en stor utmaning att förstå vilka risker läkemedel i miljön innebär och vilka typer av läkemedel som man särskilt bör begränsa tillförseln av.

Metoder för bestämning av mikroplast

I nuläget finns ingen standardiserad analysmetod för bestämning av mikroplast (plast partiklar <5 mm) i prover med mycket organiskt material. Novia har kartlagt hur dessa analyser bäst kan utföras på rötrest och rejektvatten från biogasanläggningar. Rötrest och rejektvatten har undersökts tre gånger från en bioavfallsreaktor och två gånger från en avloppsslamreaktor. Mikroplast hittades i alla prover. Resultaten visar att rötrest från bioavfall eller avloppsslam kan båda innehålla mikroplaster och fungera som transportör av mikroplaster ut i miljön.

Om mikroplasters skadliga effekter på miljön finns fler frågor än svar i nuläget. Enligt en rapport från SAPEA (Science Advice for Policy by European Academies) 2019 anses mikroplasterna inte utgöra någon stor risk för hälsan i nuvarande koncentrationer. Däremot om tillförseln till miljön fortsätter i samma utsträckning som idag kan de ekologiska riskerna med mikroplaster vara betydligt mer utbredda om 100 år. Forskning visar bland annat att mikroplaster kan påverka jordmånens partikelstruktur och förmåga att lagra vatten samt växters biomassa och rotbildning.

Återvinning av fosfor som struvit eller vivianit

Även försök att utvinna fosforgödselmedlet struvit från rötat reningsverksslam har genomförts. Genom att modifiera gasfasens förhållanden i rötresten var syftet att återvinna fosforn antingen i form av struvit eller vivianit (järnfosfat). Återvinning av fosfor som struvit från rötat reningsverksslam kan vara utmanande. Om järn används i reningsverket kommer fosfor att främst återfinnas som vivianit i den fasta rötresten. För att återvinna fosfor som struvit krävs i så fall en tillräckligt hög svavelhalt och en syrefri miljö.

SAMMANFATTNING

Att kunna ta till vara och återanvända rötresten från biogasanläggningar på ett hållbart och också ekonomiskt sätt skulle vara av stort mervärde för det cirkulära samhället. Förhoppningen är att mer kunskap inom dessa områden kommer att bidra till en hållbarare användning av resurser och en renare miljö. Detta är något vi hoppas kunna arbeta vidare med även i framtida projekt.

KÄLLOR

Gworek, B, M, Kijeńska, J. Wrzosek, och M. Graniewska. 2021. ”Pharmaceuticals in the Soil and Plant Environment: a Review”, Water. Air. Soil Pollut. 232 (4), 145, doi: 10.1007/s11270-020-04954-8.

SAPEA (2019) https://www.sapea.info/wp-content/uploads/report.pdf

Boots, B, C Russell, och D Green. 2019. ”Effects of Microplastics in Soil Ecosystems: Above and Below Ground.” Environ. Sci. Technol 53, 11496−11506, doi: 10.1021/acs.est.9b03304.

Machando, A, C Lau, J Till, W Kloas, A Lehmann, R Becker, och M Rillig. 2018. ”Impacts of Microplastics on the Soil Biophysical Environment.” Environ. Sci. Technol. 52, 9656−9665, doi: 10.1021/acs.est.8b02212. 

Machando, A, C Lau, W Kloas, J Bergmann, J Bachelier, E Faltin, R Becker, A Görlich, och M Rillig. 2019. ”Microplastics Can Change Soil Properties and Affect Plant Performance.” Environ. Sci. Technol. 53, 6044−6052, doi: 10.1021/acs.est.9b01339.

FAKTA OM PROJEKT BOTNIA NÄRING I KRETSLOPP

Partnerskap:

Ab Stormossen Oy, projektledare (Vasa)

Yrkeshögskolan Novia (Vasa)

BioFuel Region (Umeå)

Sveriges lantbruksuniversitet (Umeå)

Projekttid: 1 augusti 2019 – 30 juni 2022

Finansiering: Finansierat genom Botnia-Atlantica programmet. Övriga medfinansiärer är Region Västerbotten, Region Västernorrland, Österbottens Förbund, Härnösands Energi & Miljö samt VAKIN

Projekt hemsida:https://biofuelregion.se/projekt/botnia-naring-i-kretslopp/

Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap

Läroavtalssystem i Europa har över 20 år använts som en arbetsbaserad inlärningsmetod (WBL). Läroavtalssystem har länge funnits men det finns skillnader i lagstiftningen för läroavtalsutbildning mellan de europeiska länderna. De senaste åren har intresset också för internationella läroavtalsutbildningar ökat och samtidigt har det framkommit att rutiner och kunskapen fortfarande behöver utvecklas. Den ekonomiska situationen och efterfrågan på arbetskraft har en stor inverkan på läroavtalsutbildning, vilket gynnar både arbetslösa ungdomar, arbetssökande och arbetare som vill omskola sig eller uppdatera kompetensen. 

Genom det ERASMUS+ finansierade projektet “Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap” strävar Yrkesakademin i Österbotten tillsammans med sina samarbetspartners från olika delar av Europa att marknadsföra sina läroavtalssystem och välkomna en mer enhetlig europeisk förståelse för betald WBL (Work Based Learning), både på andra stadiets och högskolenivå

Europeisk vägkarta

Visioner om rutiner och syften med läroavtalsutbildningar varierar mellan länder och även regioner och branscher inom samma land. Detta leder till olika förväntningar av tillgänglighet och former av arbetsförlagt lärande eller aktiv arbetsmarknadspolitik. I vissa fall tenderar utbildningssektorns roll att begränsa de potentiella fördelarna med att engagera arbetsgivare och arbetsmarknadens parter. Andra utmaningar kan vara bristande kommunikation, läroavtalsutbildningars låga status och attraktivitet. Otillräckliga ekonomiska fördelar och resurser kan också påverka de faktiska fördelarna med läroavtalsutbildningar. Till en viss del kan även i en del europeiska länder finnas otillräckligt samarbete mellan utbildningssektorn och arbetslivet, som inverkar på definierandet och beskrivningarna av läroplaner samt påverkar den flexibilitet som behövs för att tillgodose arbets- och näringslivssektorernas behov. 

Syftet är också att öka yrkesutbildningens attraktionskraft samt att för arbetsgivarna stärka rekrytering av läroavtalsstuderande som möjliggör kompetenseffektiva anställningsmetoder. Läroavtalsutbildningar ska vara attraktiva för såväl studerande, arbetsgivare som för samhället.

Läroavtal – yrkesutbildningens attraktionskraft

Den 3–4 maj arrangerade Yrkesakademin i Österbotten ett utvecklingssamarbetsmöte med fokus på flexibel och anpassad yrkesutbildning. Många europeiska arbetsgivare har erfarenhet av nationella läroavtal men står inför nya utmaningar när de anställer utländska läroavtalsstuderande, som innebär nya okända utbildnings- och anställningsformat. Utmaningarna är oftast skillnaderna i lagstiftning samt bristen på information om de olika metoderna, rutinerna samt bidragsmöjligheter.

Därför är det viktigt att inom detta utvecklingsarbete tillsammans med hjälp av ett cross-over partnerskap, arbeta och bidra till att öka kunskapen om olika utbildnings- och anställningssystem i partnerländerna. Syftet är att bidra till mera transparenta och möjliga internationella läroavtalsperioder. Detta kan också medverka till ett förbättrat samarbete och nätverk på flera nivåer, stärka läroavtalsutbildningens kvalitet och inkludering samt stärka kvaliteten och erkännandet av läranderesultat.

Samarbetspartners: Yrkesakademin i Österbotten och Ålands yrkesgymnasium (Ålands landskapsregering) i Finland, Charlottenlund Upper Secondary School i Norge samt Uddevalla Vuxenutbildning och Västsvenska Handelskammaren Service AB i Sverige. Från Frankrike deltar Institut de Genech och SVILUPPO COMO - COMONEXT SPA från Italien. POLITEKNIKA IKASTEGIA TXORIERRI S.COOP deltar från Baskien i Spanien och ZDRUZENIE INSTITUT ZA RAZVOJ NA ZAEDNICATA från Republiken Nordmakedonien.