TEXT: Lena Storbacka-Järvinen, lektor i sociala yrkesämnen vid Yrkeshögskolan Novia
Tre barn bygger en koja på daghemmet. Ett av barnen håller i kojväggen medan ett annat fäster en bykknippa. ”Den ska bli kauheen iso, så att koko perhe ryms hit!” Det tredje barnet kryper in i kojan, kikar ut, ler och visar tummen upp. Hen gestikulerar att de andra barnen ska komma in. De två andra kryper också in, och ett av dem lägger sig på madrassen och säger: ”Nyt nukkumaan, jag är trött.” Barnen lägger sig ner, men ett av dem hoppar upp och utbrister: ”Minä en nuku, jag är pigg!”
Barn uttrycker sig på många olika sätt. De kan till exempel berätta för en vuxen hur de känner sig och att de behöver hjälp med att hitta en kompis. Barn kan krypa upp i en vuxens famn när de behöver tröst eller vill gosa en stund. I leken förhandlar barnen om olika roller eller hur leken ska fortsätta. Även om barnen inte talar samma språk, hittar de ofta sätt att kommunicera – genom att visa, gestikulera eller använda bilder och tecken. Samtidigt visar forskning att barn ibland exkluderar andra ur leken när ett gemensamt språk saknas. Därför är det viktigt att hitta nya sätt som stödjer alla barns lek och inkludering.
I det fiktiva exemplet ovan leker barnen på ett daghem i en svensk språkö. En språkö är ett område där en minoritet av invånarna talar svenska i en finskspråkig miljö. Trots detta finns det ofta en tillräckligt stor svenskspråkig gemenskap för att området ska ha en svenskspråkig skola och ett daghem. I Finland finns ett tiotal språköar, där Kotka, Uleåborg, Björneborg och Tammerfors är exempel.
Barns uppväxtmiljö präglas i dag ofta av en rik språklig mångfald, där många barn lär sig flera språk redan före skolåldern. I hemmet och på fritiden möter barnet olika språk. Det svenska språket är mer än bara tal – det innefattar också kultur, seder, traditioner och identitet. Personalen inom småbarnspedagogiken har en viktig roll i att stödja det svenska språket, särskilt när barnet bor på en språkö. Daghemmet kan vara den enda platsen där barnet får möjlighet att höra och öva på svenska. Vuxna omkring barnet fungerar som förebilder, och barn lär sig av det de ser och hör. Personalen möjliggör att barnet kan uttrycka sina känslor på svenska och får svenskspråkiga vänner. Detta är avgörande för barnets framtid och för utvecklingen av en svenskspråkig identitet.
Yrkeshögskolan Novia driver ett projekt som stödjer barns svenska språk och identitet på språköarna. Under åren 2025–2027 utvecklas ett lekfullt material tillsammans med Svenska Barndaghemmet i Tammerfors, Svenska Barnträdgården i Uleåborg och BSS Daghemmet i Björneborg. Materialet tas fram i samarbete med barnen, personalen och studerande vid institutionen för hälsa och välfärd.
Projektet möjliggörs genom finansiering från Svenska kulturfonden.
