”I mötet med konstnärligt skapande väcks vår fantasi, vår förmåga att se möjligheter. Vi stärks i empati och solidaritet.” Så skriver Stefan Jonsson i boken ”Den otyglade skönheten, fem saker konsten vet om demokrati.”
I boken skriver författaren om hur viktigt det är att vi läser för våra barn. Inte för att de ska kunna 50 000 ord då de är vuxna, utan för att de med hjälp av böckerna lär sig om världen, om människorna, om sig själva och på det sättet lär sig att navigera sig framåt i sina egna liv.
Konsten lär oss att tänka själva och se alternativ, och att förstå oss själva och varandra. Se det mänskliga i varandra. Precis det som populister, extremister och en-partirörelser har gjort allt för att utrota i de samhällen där de kommit till makten. Dessa partier vill att vi bara ska se verkligheten på ett sätt, nämligen deras. Stefan Jonsson skriver att de länder under andra världskriget som behöll sina satsningar på konst och kultur undvek att bli fascistiska.
Men världen är mångfacetterad och rik, hemsk och underbar. Människorna är både goda, rädda och onda, men ändå främst goda. Framför allt är vi alla människor. Och demokratin, vår västerländska demokrati vilar på människovärdet, att vi alla har lika rätt att leva här på jorden. Flykting eller fri, fattig eller rik. På detta vilar vår demokrati.
Och den vill vi ha kvar.
Att konsten och kulturen nu beläggs med stora nedskärningar är därmed en fara inte bara för samhällets kreativitet utan också för vår demokrati. Vi behöver vår fantasi, våra möjligheter, vår förmåga att skapa drömmar och framtidshopp.
Konsten och kulturen är livsviktig, den är inte en guldkant, eller en underhållning. För många kan mötet med konsten rädda deras liv.
Motsatsen till depression är expression. Vi behöver alla mera uttryck, mera konst i våra liv. Och för alla som värnar om vår demokrati, stöd konsten och kulturen. Ni vinner i längden. Och läs Stefan Jonssons bok.
