Att förebygga arbetsrelaterad stress och främja arbetshälsa genom naturvistelse

Projektet Hälsoskogen har under året undersökt om vistelse i naturmiljöer kan främja arbetshälsa. Projektet har slutseminarium i december.

Vår kropp är anpassad för fysisk aktivitet, att röra på sig. Vi har levt så under större delen av mänsklighetens historia, närmare bestämt har vi under hela 96% av vår historia levt som jägare-samlare. Sedan utvecklades jordbrukssamhället (3,9% av vår historia) följt av industrialiseringen (0,08% av vår historia) och nu digitaliseringen (0,02% av vår historia). (Hansen 2021).         

Genom evolutionen är vår insida anpassad till naturens olika sinnesintryck, men samhällsutvecklingen har resulterat i att de flesta nu lever i naturfattiga miljöer. Levnadsvanorna har förändrats och de flesta sitter stilla större delen av sin vakna tid och en stor del av oss lever under ständig, långvarig stress vilket gör att bland annat den psykiska hälsan blir lidande. Vi är fysiologiskt och mentalt byggda för att hantera plötsliga men övergående stresspåslag, kroppen tål inte oavbruten stress. (Ottosson, Ottosson & Magnusson 2020; Hansen 2021) Vi klarar alltså stress relativt bra, men bara om vi ibland tar en paus och låter kroppen återgå till ett inre viloläge (Ottosson m.fl. 2020). 

Det finns idag en hel del forskning som tyder på att vistelse i naturmiljöer har en gynnsam effekt både på psykisk och fysisk hälsa (Oxford textbook of nature and public health, 2018). Evidensgraden har visat sig vara hög eller mycket hög för en del mekanismer i naturen som påverkar vår hälsa positivt, det betyder att bevisläget för positiva hälsoeffekter är säkrat inom områden som bl.a. dagsljus, frisk luft, fysisk aktivitet och grönområdens påverkan på den stressrelaterade ohälsan (Engström, Juuso, Liljegren & Lundmark Alfredsson, 2023). 

Pilotprojektet Hälsoskogen

Vad kan man då göra för att främja arbetshälsa? Pilotprojekt Hälsoskogen har under 2023 testat och utvärderat nya verksamhetsmodeller och naturbaserade interventioner som kan användas för att i proaktivt syfte främja arbetshälsa. Inom ramen för projektet har inspirationseftermiddagar i naturomgivning ordnats med personalgrupper från Korsholms kommun och Österbottens välfärdsområde. Även en fortbildningsmodul kring naturbaserade aktiviteter för främjande av arbetshälsa har genomförts. Deltagarna fick lära sig mer om bland annat naturbaserade verksamhetsformer, deras hälsofrämjande effekter samt lära sig metoder för främjande av arbetshälsa och återhämtning med hjälp av djur- och naturbaserade metoder.    

Preliminära resultat visar att de personer som hittills deltagit i projektet upplever naturvistelsen som mycket återhämtande. Med hjälp av en sinnesstämningsenkät som mäter sinnesstämningen före och efter interventionen framgår det att deltagarna känt sig mer avspända, lugnare, mer harmoniska och mer klartänkta efter utestunden.  Målsättningen är att inom välfärdsområdet öka både kommunernas och välfärdsområdets användning av hälsoskogsverksamhet och naturbaseradeinterventioner i proaktivt syfte.        

Projektet ordnar ett slutseminarium online den 8.12 där vi berättar mera om resultaten. I slutseminariet har vi också en intressant gästföreläsning. Mera information och anmälan hittar ni här: Forskningsnytt - Slutseminarium för projektet Hälsoskogen - kan naturbaserade metoder främja arbetshälsa? » novia.fi      

“Hälsoskogen - ett pilotprojekt i Österbotten” 

Projektet Hälsoskogen är ett pilotprojekt som pågår 1.1-31.12-2023 och finansieras av Europeiska Socialfonden med prioriteringsområde / särskilt mål 7.1 ”Förbättring av produktivitet och arbetshälsa”. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Yrkeshögskolorna Centria och Novia. Samarbetsparter är Österbottens Välfärdsområde, Korsholms Kommun och Mieli r.f. Inom projektet planeras också ett fortsättningsprojekt baserat på resultaten från pilotprojektet. 

Författare:
Sara Kåll-Fröjdö, projektledare, Centria
Maria Hofman-Bergholm, projektexpert, Centria
Nanette Westergård, projektforskare Yrkeshögskolan Novia
Anne Hietanen, projektforskare, Yrkeshögskolan Novia

Foto: Sara Kåll-Fröjdö. 

Litteratur 

Engström, Å., Juuso, P., Liljegren, M. & Lundmark Alfredsson, L. (2022). Vård, omsorg och rehabilitering utomhus: Teori, praktik och nya perspektiv (Upplaga 1.). Studentlitteratur AB.  

Hansen, A. (2021). Depphjärnan. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Bonnier Fakta. 

Ottosson, Å., Ottosson, M. & Magnusson, R. (2020). Närmare Naturen. Vetenskap och vetskap om varför vi mår bra därute. Bonnier Fakta.                      

van den Bosch, M., Bird, W. (2018). Oxford Textbook of Nature and Public Health. Oxford University Press: Oxford, UK.