Finland har denna vår rankats som världens lyckligaste land sjätte året i rad. Den internationella World Happiness Report publicerar årligen sin lista över världens lyckligaste länder. Rapporten omfattar 146 länder.
Rapporten mäter bland annat nivån på socialt stöd, inkomster, hälsa, personlig frihet, givmildhet samt korruption och de sammanslagna poängen ger Finland åter igen en placering högst upp på prispallen.
Jag är åter glad och tacksam över denna fina utnämning och jag känner mig stolt över att vara finländare. Dessutom känner jag mig som en del av detta välfärdssamhälle och upplever att jag som arbetar på en skola är med och jobbar för mångas lycka.
Men jag möts av många olika åsikter gällande denna rapport. Och visst har jag i vissa diskussioner suttit tyst och valt att inte uttrycka min stolthet, för att inte verka allt för lycklig. Försynt har jag frågat runt hur andra upplever denna rankinglista och fått varierande svar. Vi finländare är nog medvetna om hur bra vi har det men många är snabba med att tillägga hur mycket lyckligare vi vore om vi hade det ännu bättre...
Efter mina19 år som gymnasierektor är jag inte särdeles förtjust i rankinglistor. Jag medger att rankinglistor över andrastadieutbildningar och listan på lyckliga länder inte rakt av kan jämföras med varandra. Men i båda fallen handlar det om ett försök att ringa in verksamhet som leder till bra resultat.
Att år efter år finnas långt nere i en rankinglista kan i bästa fall leda till en vilja och ett arbete som leder till förbättring. Det viktiga är då att definiera vad som ska mätas och hur.
Yrkesutbildarna i vårt land hålls under luppen främst via ARVO utvärderingar och alla resultat finns öppet till påseende i Vipunen. Här presenteras alla skolors verksamhet och jämförelse mellan utbildarna kan lätt göras.
Jag hoppas att vi inom skolvärlden ska vara kloka och låta dessa jämförelser leda till utveckling. Jag vill kunna vara stolt över det som vi är bra på och utveckla där vi har sämre resultat. Vi behöver kunna kanalisera våra krafter på utvecklingsarbete framom avund och plagiering. Samarbete torde vara en bra lösning som alla skulle kunna gagnas av.
På samma sätt hoppas jag att vår lista över lyckliga länder ska generera positiv utveckling i världens alla länder. Jag hoppas att vi alla finländare ska våga vara stolta över vår första plats men ändå tillsammans utveckla vårt land till ett ännu lyckligare. Det ena utesluter inte det andra.
