Hälsovårdssektorn måste inse den cirkulära ekonomins potential

Hälso- och sjukvården står för 1–5 % av den globala miljöpåverkan (Lenzen et al. 2020), och om hälso- och sjukvården var ett land skulle den vara den femte största förorenaren (Karliner et al. 2019). Utifrån denna utmaning beslutade projektet Kompetenscenter för cirkulär ekonomi att anordna en verkstad med temat cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Syftet med verkstaden var att öka medvetenheten om den cirkulära ekonomins möjligheter inom hälsovårdssektorn, att öka samarbetet mellan företag, universitet och andra aktörer samt att utveckla nya affärsmodeller med anknytning till den cirkulära ekonomin inom hälsovårdssektorn. Verkstaden hölls i Åbo 20.4.2023 och arrangerades av Yrkeshögskolan Novia. Sammanlagt 17 deltagare deltog i verkstaden: företagsrepresentanter, lärare, experter och forskare.

Verkstaden inleddes med ett keynote-tal av Kari Luukko, kvalitetschef på UPM Biomedicals. I talet lyftes UPM:s hållbarhetsmål och åtgärder fram och berättades om UPM Biomedicals inhemska FibDex-sårförband av nanocellulosa som en del av hållbara hälsoinnovationer. Keynote-talet följdes av två case/företagspresentationer, varav den första hölls av Suvi Szeto, marknadschef på Mölnlycke. Mölnlyckes presentation lyfte också fram företagets hållbarhetsmål och åtgärder och tittade särskilt på hållbarhet i tillverkning och logistik av handskar och operationsdukar. Den andra presentationen av ett case/företag gavs av Juha-Pekka Paavola, vd för Finess, som talade om Finess hållbara energilösningar för sjukhus. Presentationen belyste case där effektivare värmeåtervinning har utvecklats i sjukhusmiljöer, t.ex. inom instrumentservice och sjukhustvättar.

Själva verkstaden fokuserade på livscykeln för produkter, utrustning och instrument inom hälso- och sjukvården och på affärsmodeller för cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Båda verkstäderna baserades på Sitras material om cirkulär ekonomi, den första om den cirkulära ekonomins stadier: primärproduktion och materialbearbetning, tillverkning, distribution och handel, företag till företag och konsument samt användning (Sitra 2016) och den andra om affärsmodeller för cirkulär ekonomi: distributionsplattformar, cirkulära försörjningskedjor, produkter som tjänster, förlängning av produkternas livslängd samt återvinning och återanvändning (Sitra 2018). Deltagarna delades in i tre grupper och grupperna valde de tre viktigaste ämnena som de önskade skulle diskuteras. Alla fick först skriva sina idéer självständigt på post-it-lappar, varefter varje grupp diskuterade de ämnen som de hade valt. Slutligen utbytte de tillsammans idéer om resultatet av gruppdiskussionen.

Vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll att spela i den cirkulära ekonomin

I den första verkstaden valde två grupper tillverkningsindustrin som diskussionsämne. Diskussionerna fokuserade på behovet av att i större utsträckning använda förnybara råvaror och att gå bort från fossila material. Livscykelanalyser (LCA) av produkter ansågs också vara viktiga, men bristen på standardiserade bedömningskriterier ansågs vara en utmaning, liksom det faktum att LCA ännu inte nödvändigtvis har en stor inverkan på sjukhusens beslut och anskaffningar.

Bland faserna i den cirkulära ekonomin var distribution och handel också ett ämne som två grupper valde att diskutera. Grupperna diskuterade särskilt distributionseffektivitet och logistikkunskap. Bland annat föreslogs en effektivare integrering av transport och distribution. De särskilda transportkraven för vissa hälsovårdsprodukter nämndes dock som en utmaning. Vikten av optimala förpackningsstorlekar betonades också.

Två grupper valde också att diskutera den roll som företag till företag spelar och konsumentens roll inom hälsovårdssektorn. Grupperna konstaterade att det redan finns viss delning och uthyrning av utrustning inom hälsovårdssektorn, men att det finns ett behov av ytterligare expansion. En mer omsorgsfull produktutformning skulle kunna underlätta delning. Man diskuterade också hållbarheten hos produkter med flera användningsområden för att se till att de har så lång livslängd som möjligt. Produkten som tjänst diskuterades också. Exempelvis är textiltvätt på sjukhus redan i huvudsak outsourcade, men skulle detta kunna göras även på andra områden?

Alla tre grupperna valde att diskutera användningen av produkter. Grupperna jämförde bland annat koldioxidavtrycket från engångs- och återanvändbara produkter. Till exempel har ett kirurgiskt instrument för engångsbruk inte nödvändigtvis ett sämre koldioxidavtryck eftersom ett återanvändbart instrument måste tvättas och steriliseras, vilket kräver vatten och energi. Därför skulle det vara viktigt med en mer öppen och konsekvent LCA-beräkning. De stora mängder avfall som genereras inom hälso- och sjukvårdssektorn väckte också diskussion. Avfallssorteringen har förbättrats, men det finns stora skillnader mellan enheterna när det gäller hur långt de kommit i sorteringsprocessen, även om upp till 85 % av sjukvårdsavfallet liknar normalt hushållsavfall (Karliner & Guenther 2011). En annan utmaning är de stränga hygienkraven inom hälso- och sjukvården, vilket leder till stora mängder av t.ex. förpackningsavfall. Mer miljövänliga produkter, t.ex. mer ekologiska infusionsslangar, diskuterades också, men medvetenheten om dessa är ännu inte utbredd. Optimala förpackningsstorlekar är också viktiga för att undvika kontaminering av produkter och därmed onödigt avfall. Att öka vårdpersonalens kunskaper om cirkulär ekonomi och leverantörernas ansvar lyftes också fram.

Produktdelning och förlängning av livscykeln kan skapa nya affärsmodeller för hälsovårdssektorn

I den andra verkstaden valde två grupper delningsplattformar som diskussionsämne. Grupperna diskuterade bland annat att viss uthyrning och leasing av utrustning redan finns inom hälsovårdssektorn, men att detta bör ökas och effektiviseras, eftersom många apparater är dyra och kan vara underutnyttjade. Användningen av uthyrning av utrustning skulle kunna underlättas av en plattform som ger information och stöd om utrustning som kan hyras.

En grupp valde försörjningskedjor baserade på cirkularitet som diskussionsämne. Gruppen påpekade att kraven på koldioxidneutralitet ännu inte har utvidgats till att omfatta hälso- och sjukvård. Anestesigaser är till exempel en stor utsläppskälla på sjukhus. För närvarande påverkas anskaffning av hälso- och sjukvård främst av forskningsresultat och pris snarare än av en så lång livscykel som möjligt.

Alla tre grupper identifierade förlängning av en produkts livscykel som en viktig affärsmodell för den cirkulära ekonomin. I diskussionerna föreslogs att utrustningens livscykel skulle kunna förlängas genom att sälja eller donera överflödig utrustning, t.ex. till djursjukhus, där kraven på utrustning inte är så höga, eller till utbildningsinstitutioner eller andra länder. Grupperna framhöll också vikten av objektiv forskning om hur man kan göra återvinningsbarheten miljömässigt och ekonomiskt lönsam.

Alla grupper valde också återvinning och återanvändning som ett av de viktigaste ämnena. Grupperna diskuterade hur framgångsrik återvinning skulle kunna belönas, t.ex. genom pantsystem. Teknikens potential för återvinning diskuterades också. I framtiden skulle till exempel en robot kunna sortera avfall på sjukhus och utrustning i slutet av sin livstid skulle kunna demonteras för att få nya delar.

Nästa steg

Verkstaden gav upphov till många diskussioner och frågor från deltagarna. De största utmaningarna på vägen mot en grön övergång var de höga kraven på patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, som naturligtvis inte kan släppas på. Dessutom utgör hälso- och sjukvårdssektorns begränsade ekonomiska resurser en utmaning, men å andra sidan kan den cirkulära ekonomin också medföra besparingar och nya affärsmöjligheter för hälso- och sjukvårdssektorn. För närvarande styrs sjukhusens anskaffningar av produkternas effektivitet och pris baserat på forskningsevidens, men i framtiden kommer de säkerligen att i högre grad styras av produkternas koldioxidavtryck, eftersom många välfärdsområden redan har mål om att uppnå koldioxidneutralitet. Dessutom bör kunskapen om hållbarhet och cirkulär ekonomi ökas bland vårdpersonal och studerande.

Mer information om projektet: https://www.kiertotalousosaamiskeskus.fi/sv/framsida/

Blogginlägget finns också på finska på Yrkeshögskolan Novias hemsida.

Källor:

• Karliner J & Guenther R. 2011. Global Green and Healthy Hospitals. A Comprehensive Environmental Health Agenda for Hospitals and Health Systems Around the World. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://climateandhealthalliance.org/wp-content/uploads/2018/02/Global-Green-and-Healthy-Hospitals.pdf
• Karliner J, Slotterback S, Boyd R, Ashby B & Steele K. 2019. Health care’s climate footprint - How the health sector contributes to the global climate crisis and opportunities for action. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://noharm-global.org/sites/default/files/documents-files/5961/HealthCaresClimateFootprint_092319.pdf
• Lenzen M, Malik A, Li M, Fry J, Weisz H, Pichler P. P, Chaves L.S.M, Capon A & Pencheon D. 2020. The environmental footprint of health care: a global assessment. The Lancet. Planetary health, 4(7), e271–e279. https://doi.org/10.1016/S2542-5196(20)30121-2
• 2016. Kierrolla kärkeen Suomen tiekartta kiertotalouteen 2016–2025. Sitran selvityksiä 117. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/app/uploads/2017/02/Selvityksia117-3.pdf
• 2018. Kiertotalouden liiketoimintamallit valmistavassa teollisuudessa. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/uutiset/tyokalut-kiertotalouden-mukaiseen-liiketoimintaan-valmistavassa-teollisuudessa/