Gränser och sätt att ta sig över dem tema för konstnärsprojekt
Föreställ dig detta: Du syr en jacka och byxor i vattentätt tyg och förenar dem till en dräkt med hjälp av cykelslangar. Du tillverkar en hjälm av en aluminiumpotta. Så klär du på dig dräkten och hjälmen och tar två slangar i munnen. Genom den ena andas du in. Genom den andra andas du ut.
Sedan tar du dig ner till floden Elbe och korsar den genom att vandra över till andra sidan, på flodbottnen. Och du – du är en katolsk präst som i din hemmalagade dykardräkt precis håller på att fly från det forna Tjeckoslovakien.
Det är Lenka Holíková, årets första gästkonstnär vid Ateljé Stundars, som här skissar upp sin arbetsplan för residensperioden. Arbetsplanen bär den fantasieggande rubriken Frontiers: Methods of Escape / Construction of Migrant Diving Course No. 02. Holíková är hemma från samma område som den katolske prästen – dock inte från Tjeckoslovakien utan från Tjeckien. På Lenkas modersmål heter floden Elbe inte ”Elbe” utan Labe.
Men vaddå cykelslangar och aluminiumpottor? Vattentäta jackor och byxor? Luftslangar i munnen? Hallå!
Holíková skriver i sin arbetsplan: De som önskade fly från den totalitära regimen var högst kreativa och fördomsfria när de utformade och tillverkade utrustning som – åtminstone i teorin – skulle hjälpa dem att ta sig över den hårt bevakade gränsen. Utrustningen uppfyllde inte alltid alla grundläggande fysiska och mekaniska krav, eftersom man måhända bommat en aning på den vetenskapliga bakgrundsforskningen. Man använde återvunnet material, vad man nu råkade hitta och komma över, och hämtade inspiration för sina byggen från böcker och tidningar och till och med bildatlaser. Man byggde maskiner och mojänger som rörde sig genom luften och tog ström från högspänningskablar, man byggde varmluftsballonger och gjorde sina egna vingar – eller sydde dykardräkter. Det viktiga var att ta sig över gränsen, att fly och undkomma.
Det Holíková ämnar göra under sin residensvistelse på Ateljé Stundars är att studera dessa gränsöverskridande företag och rekonstruera dem, i ljuset av nuet. Den snabba teknologiska utveckling som vi är så vana vid förvrider lätt vår uppfattning av tid och historia, och vi tenderar att betrakta ”det senaste” som det enda relevanta och värdefulla. När en konstnär sedan studerar en specifik tidpunkt eller händelse i det förflutna, stämplas det ofta som irrelevant och ointressant. Det här tar Holíková bestämt avstånd från, skriver hon i sin arbetsplan.
Teckningar och fotografier är vad Holíková främst kommer att arbeta med under sin vistelse på Ateljé Stundars. Allt det materialet ska så småningom ligga till grund för – rätt gissat! – konstruktionen av en dykardräkt av den modell som beskrivs ovan, i skala 1:1.
***
Lenka Holíková bor och arbetar på gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars fram till slutet av april. Hon är född i Tjeckien men är numera bosatt i Mexiko. Läs mera om henne och årets övriga gästkonstnärer på vår hemsida: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars.
