Jonas Stenholm och Jesper Herrmans, studerande på Utövare av medietjänster i Närpes, valde utbildningen för att den lät spännande och för att man kunde kombinera spelprogrammering med gymnasiestudier. För närvarande har utbildningen 65 studerande, vilket får anses vara bra med tanke på att linjen startades år 2019. ”Intresset har varit stort och antalet studerande har hållits rätt konstant på drygt 60 studerande varje år,” säger läraren Kaj Ekroos.
Den första årskullen av utövare av medietjänster dimitterades i början av juni 2022 från den cirka treåriga utbildningen, som haft ungefär 25 ungdomar medan resten har varit äldre studerande.
Projektbaserad undervisning som får studerande att växa
Uppskattningsvis hälften av ungdomarna väljer att även gå gymnasiet. Det har också Jonas Stenholm och Jesper Herrmans gjort och de tycker att det går bra att kombinera studierna. De lockades främst av spelprogrammeringen men även av att det fanns så många inriktningar inom utbildningen. Ekroos förklarar att man kan välja att gå hela
utbildningen eller enbart vissa delar. ”Vi erbjuder inte bara spelprogrammering utan även t.ex. 3D-modellering, digitala färdigheter för arbetslivet, videofilmning och skulptering. Sammanlagt har vi ett 60-tal olika valbara inriktningar.”
Man tillämpar ingen traditionell läsordning utan går i stället enligt ett schema där de obligatoriska kurserna avverkas under det första året. Sedan är undervisningen nästan helt och hållet projektbaserad och den teori som gås igenom hör ihop med de projekt som ska genomföras. ”Här får man inte informationen serverad, man måste själv vara aktiv och på något sätt ta reda på saker och ting. Det gör att studerande utvecklas och växer både som individer och kunskapsmässigt,” säger Ekroos.
Jesper och Jonas gillar att läraren inte hela tiden står och säger vad de studerande ska göra eller inte göra. ”Vi får lära oss att arbeta självständigt och tänka ut lösningar på egen hand. Vi har jättebra gemenskap i gruppen och hjälper varandra när
vi kan. Det är litet som i arbetslivet,” framhåller pojkarna.
Nära samarbete med företagslivet
Kaj Ekroos berättar att linjen har ett mycket nära och givande samarbete med spelföretagen i regionen. Något som uppskattas är när personer från dessa företag kommer och håller olika kurser. ”Då förstår de studerande att det är på riktigt och inget som läraren hittat på,” säger han med ett skratt.
Studerandes projektarbeten utgör samtidigt deras yrkesprov och bedöms av utomstående spelfirmor. Responsen från företagen har varit positiv, nivån på spelen har gått spikrakt uppåt under de tre år som utbildningen funnits, och de studerande är framåt och inte rädda för att ställa frågor. ”Det ser jag som ett kvitto på att vårt arbetssätt är rätt och att utbildningen är på rätt väg,” konstaterar Ekroos.
Idé och planering är a och o
Våra studerande lär sig använda många olika slags program, men Ekroos framhåller att programmen faktiskt är sekundära och att det viktiga är hur man använder dem. Viktigast är idén och att planera hur spelet ska fungera. Sedan tar man hjälp av det verktyg som lämpar sig bäst för det man vill åstadkomma. Ekroos hjälper och guidar, men studerande har full frihet att själva välja vilken typ av spel de vill utveckla.
Det råder heller ingen brist på idéer och många gånger får Ekroos dra i bromsen och sänka ambitionerna en aning. Det går inte att ensam på kort tid försöka skapa en likadan storsäljare som det tagit flera hundra personer och några år att utveckla.
Jonas och Jesper berättar att de ofta plockar idéer och intryck från andra spel på marknaden. De skriver oftast ner handlingen och vad som ska ske i ett spel. Det har de även nytta av senare, för alla spel ska dokumenteras noggrant. Ibland fungerar det inte i praktiken och då får man ändra. ”Vi både får och ger mycket respons på varandras spel. Det gör oss alla till bättre programmerare,” säger Jonas.
Sydösterbotten bokstavligen på spelkartan
Utöver utbildningen så genomför studerande- gruppen även ett stort projekt som går under namnet ”The NKK experience”. NKK, som står för Närpes, Kristinestad och Kaskö, är ett tvåårigt projekt som man fått projektfinansiering för. Spelet utspelar sig alltså i hela regionen med allt vad det innebär. Ekroos förklarar att det är ett så kallat open-world- spel som innebär att spelaren kan välja att göra saker som inte är förutbestämda. I sådana spel tar man sig igenom en viss bana och klarar av hinder på vägen. ”I NKK ska spelaren kunna ta bussen från en plats till en annan, gå runt i Yttermark lågstadieskola eller bowla i simhallen i Närpes. Det är ett enormt projekt som kanske aldrig blir helt färdigt, eftersom man kan lägga till obegränsat med moduler även efter att spelet har publicerats.”
Jonas Stenholm utvecklar den krävande bussresemodulen och det tar tid att bygga upp alla miljöer för det är ett stort område som spelet rör sig på. Jesper i sin tur jobbar med att ta fram en tredimensionell version av Yttermark lågstadieskola där man ska kunna gå runt och kanske delta i någon kurs. ”Hittills har jag tagit över 350 bilder från skolan och begärt in ritningar på den för att kunna bygga upp en realistisk version av hela byggnaden både invändigt och utvändigt,” säger Jesper Herrmans.
Går en ljus framtid till mötes
Spelprogrammering passar vem som helst. Linjen har haft ungdomar från högstadiet, ingenjörer mitt i livet och till och med doktorer. Ekroos önskar dock att fler flickor från högstadiet skulle söka in till linjen. Bland vuxenstuderande utgör kvinnorna nästan hälften.
Många företag har börjat utnyttja spelprogram- meringstekniken för att presentera exempelvis invecklade processer på ett lättfattligt sätt. Möjligheterna på arbetsmarknaden är nästintill oändliga för den som behärskar programmering.
