Att utforska vad konst kan innebära, vad konst kan vara och att försöka påverka människor – skapa reaktioner, väcka tankar – det är nutidskonstnärens uppgift. Det säger Kirsimaria Törönen, höstens gästkonstnär på Ateljé Stundars.
Kirsimaria Törönen är inget okänt namn i de finländska konstkretsarna. Den nu 53-åriga konstnären har under en tämligen lång konstnärsbana producerat såväl publika som enskilda konstverk i varierande tekniker och material och medverkat i ett stort antal utställningar. Hon samarbetar intimt med galleristen Veikko Halmetoja i Helsingfors och verkar även som producent, kurator och konstpedagog.
Född i Tammerfors, uppvuxen i Mellanöstern, med konstgrafikers examen från konstakademin i Rotterdam i Nederländerna på fickan, under många år bosatt i S:t Michel, numera bosatt i Mänttä... Hur har Kirsimaria Törönen funnit sin väg till gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars i Solf, Korsholm?
– Jag fick ett hett tips av mina konstnärsvänner och bestämde mig för att ansöka om residensvistelse. Och det gick vägen! berättar Törönen och fortsätter:
– Ett bra konstnärsresidens – ett riktigt residens och inte bara ett Airbnb för konstnärer – ska uppfylla vissa kriterier. Det ska finnas bra arbetsutrymmen och en bra bostad, men framför allt ska det finnas möjligheter att knyta nya kontakter – både professionella och personliga – och bli en del av konstnärsnätverket på residensorten.
Ateljé Stundars erbjuder ännu fler distinkta fördelar:
– På Ateljé Stundars kan jag som konstnär arbeta som en del av museiorganisationen, på insidan. Samtidigt har jag tagits upp i den otroligt fina gemenskapen på Stundars, berättar Törönen. Och framför allt: På Ateljé Stundars och i Österbotten kan jag öva på min svenska.
Helfinsk miljö, finlandssvensk kultur, skolgång i Mellanöstern
Kirsimaria Törönen har finlandssvenskar i släkten – mormor och morfar var nämligen finlandssvenskar. Svenskan krympte dock först till ett hemmaspråk för att sedan småningom försvinna ur vardagen helt, för Törönens morföräldrar tillbringade hela sina vuxna liv i det nästan helfinska Tammerfors, där också Törönen är född. Den finlandssvenska kulturen och de finlandssvenska traditionerna och sätten levde dock kvar i hemmet, och där blev Törönen delaktig av dem.
På 1980-talet arbetade Törönens föräldrar för en finländsk firma i Irak. Där bodde familjen under många år och där gick Kirsimaria i en internationell skola. Lärarna var ypperliga och undervisningen var utomordentlig. Eleverna fick alla chanser att utvecklas och blomma ut i sin fulla potential.
– Det var ett privilegium att få gå i den skolan, det förstod jag redan då, berättar Törönen. De enorma kontrasterna jag fick uppleva med en internationell skola för privilegierade barn i Saddam Husseins Irak, där inte ens de mest grundläggande mänskliga rättigheterna alltid respekterades – och med helt vanliga finländska föräldrar därhemma – satte igång reaktioner i mig som så småningom ledde fram till att jag blev konstnär. Jag ville få folk att tänka till, och det kan jag göra genom min konst.
Fullt ös på residenset, värdefulla kontakter och nya bekantskaper
Till Ateljé Stundars anlände Kirsimaria Törönen i början av september. Det var fullt ös direkt – under det första veckoslutet medverkade Törönen i den nationella Konstrundan. Redan då fick Törönen möjlighet att knyta nya, värdefulla kontakter och bekanta sig med konstnärsnätverket i regionen. Törönen fick nämligen besök av bland annat konststuderande och konstlärare från yrkeshögskolan Novia och Yrkesakademin. Veckoslutet därpå var det höstmarknad på Stundars. Också då var dörrarna till ateljén öppna för besökare.
Efter den rätt intensiva inledningen av residensvistelsen hoppas Törönen småningom kunna koncentrera sig på sitt skapande och på sin ambitiösa arbetsplan för den fyra månader långa vistelsen på Ateljé Stundars. Det är ändå en av de stora poängerna med en residensvistelse – möjligheten till fördjupning:
– En residensvistelse innebär en paus i vardagsrutinerna, en chans att utmana sig själv och se sig själv och sitt konstnärskap i ett nytt ljus, förklarar Törönen. Man kunde bli liggande på lagrarna och rutinmässigt upprepa det man alltid gjort – det finns en risk för det. Men en konstnär, som jag ser det, har som sin uppgift – nästan som sin plikt – att ständigt fortsätta utforska konstens möjligheter. Jo, det innebär risktagning. Och jo, förändringar kan vara skrämmande. Men det är så vi utvecklas, både som konstnärer och som människor.
Konsten inbyggd i alla människor
Törönen är utbildad konstgrafiker, men grafikpressen säger hon sig knappt ha rört sedan hon fick sin examen vid konstakademin i Rotterdam. I stället jobbar hon med varierande tekniker, med olika material, ständigt utforskande, ständigt ifrågasättande.
Favoritmaterialet då? Vilket redskap greppar konstnären helst, när skaparlusten bara måste få utlopp, bums?
Kirsimaria Törönen spricker upp i ett stort leende:
– En blyertspenna. En helt vanlig, gul blyertspenna, en sådan som alla skolbarn har i sin penal. När jag fattar pennan, går det en impuls från mitt öga genom min arm ut i handen och vidare ut i pennan – och den impulsen blir gråa streck på vitt papper. Det är där allting börjar.
Det låter förbluffande enkelt och Törönen menar att det är exakt vad det är: enkelt. Det är där all bildkonst börjar och det är där konsten finns, inbyggd i alla människor. Törönen berättar:
– Jag drömmer faktiskt om att få ett stipendium på några tusenlappar och för de pengarna köpa blyertspennor, massor av blyertspennor – hela vanliga, gula blyertspennor med ett litet suddgummi på ändan – och ge dem alla till skolbarn. Det vore väl investerade pengar!
Kirsimaria Törönen arbetar på Ateljé Stundars fram till årsskiftet. Hon kommer senare i höst att leverera gästföreläsningar, så kallade Artist Talks, för konststuderande på andra och tredje stadiet. Hon medverkar också på olika publika evenemang som Stundars museum ordnar, bland annat Höstbestyr den 20 oktober och julmarknaden i december. Då har man alla chanser att träffa henne för ett samtal och en rundtur i ateljén.
Den som har vägarna förbi Mänttä i januari 2023 kan med fördel titta in på Galleri Halmetoja. Törönen visar då en utställning med verk som hon producerat under sin vistelse på Ateljé Stundars. Hon kommer också att presentera gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars på en ort som är mest känd för Serlachius-residenset.
Läs mera om Kirsimaria Törönen på konstnärens hemsida: www.kirsimariatoronen.fi
Ateljé Stundars i korthet:
- gästkonstnärsresidens i Solf, Korsholm
- grundat år 1998
- drivs av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum
- finns på Stundars museiområde: ateljén ligger vägg i vägg med museets kontor
- tre–fyra konstnärer eller konstnärspar bjuds in som gästkonstnärer varje år, på basis av ansökan
- populärt konstnärsresidens med tiotals sökande varje år, från världens alla hörn
- övriga gästkonstnärer år 2022: Matilda Enegren (Finland) och Damla Tamer (Turkiet / Kanada)
- gästkonstnärer år 2023: Lenka Holikova (Tjeckien / Mexiko), Tanja Hamester (Tyskland) och Margot Araujo (Frankrike).
Läs mera: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars
