Tillgång till arbetsbaserat lärande utomlands - europeisk vägkarta för läroavtalsutbildning

Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap

Läroavtalssystem i Europa har över 20 år använts som en arbetsbaserad inlärningsmetod (WBL). Läroavtalssystem har länge funnits men det finns skillnader i lagstiftningen för läroavtalsutbildning mellan de europeiska länderna. De senaste åren har intresset också för internationella läroavtalsutbildningar ökat och samtidigt har det framkommit att rutiner och kunskapen fortfarande behöver utvecklas. Den ekonomiska situationen och efterfrågan på arbetskraft har en stor inverkan på läroavtalsutbildning, vilket gynnar både arbetslösa ungdomar, arbetssökande och arbetare som vill omskola sig eller uppdatera kompetensen. 

Genom det ERASMUS+ finansierade projektet “Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap” strävar Yrkesakademin i Österbotten tillsammans med sina samarbetspartners från olika delar av Europa att marknadsföra sina läroavtalssystem och välkomna en mer enhetlig europeisk förståelse för betald WBL (Work Based Learning), både på andra stadiets och högskolenivå

Europeisk vägkarta

Visioner om rutiner och syften med läroavtalsutbildningar varierar mellan länder och även regioner och branscher inom samma land. Detta leder till olika förväntningar av tillgänglighet och former av arbetsförlagt lärande eller aktiv arbetsmarknadspolitik. I vissa fall tenderar utbildningssektorns roll att begränsa de potentiella fördelarna med att engagera arbetsgivare och arbetsmarknadens parter. Andra utmaningar kan vara bristande kommunikation, läroavtalsutbildningars låga status och attraktivitet. Otillräckliga ekonomiska fördelar och resurser kan också påverka de faktiska fördelarna med läroavtalsutbildningar. Till en viss del kan även i en del europeiska länder finnas otillräckligt samarbete mellan utbildningssektorn och arbetslivet, som inverkar på definierandet och beskrivningarna av läroplaner samt påverkar den flexibilitet som behövs för att tillgodose arbets- och näringslivssektorernas behov. 

Syftet är också att öka yrkesutbildningens attraktionskraft samt att för arbetsgivarna stärka rekrytering av läroavtalsstuderande som möjliggör kompetenseffektiva anställningsmetoder. Läroavtalsutbildningar ska vara attraktiva för såväl studerande, arbetsgivare som för samhället.

Läroavtal – yrkesutbildningens attraktionskraft

Den 3–4 maj arrangerade Yrkesakademin i Österbotten ett utvecklingssamarbetsmöte med fokus på flexibel och anpassad yrkesutbildning. Många europeiska arbetsgivare har erfarenhet av nationella läroavtal men står inför nya utmaningar när de anställer utländska läroavtalsstuderande, som innebär nya okända utbildnings- och anställningsformat. Utmaningarna är oftast skillnaderna i lagstiftning samt bristen på information om de olika metoderna, rutinerna samt bidragsmöjligheter.

Därför är det viktigt att inom detta utvecklingsarbete tillsammans med hjälp av ett cross-over partnerskap, arbeta och bidra till att öka kunskapen om olika utbildnings- och anställningssystem i partnerländerna. Syftet är att bidra till mera transparenta och möjliga internationella läroavtalsperioder. Detta kan också medverka till ett förbättrat samarbete och nätverk på flera nivåer, stärka läroavtalsutbildningens kvalitet och inkludering samt stärka kvaliteten och erkännandet av läranderesultat.

Samarbetspartners: Yrkesakademin i Österbotten och Ålands yrkesgymnasium (Ålands landskapsregering) i Finland, Charlottenlund Upper Secondary School i Norge samt Uddevalla Vuxenutbildning och Västsvenska Handelskammaren Service AB i Sverige. Från Frankrike deltar Institut de Genech och SVILUPPO COMO - COMONEXT SPA från Italien. POLITEKNIKA IKASTEGIA TXORIERRI S.COOP deltar från Baskien i Spanien och ZDRUZENIE INSTITUT ZA RAZVOJ NA ZAEDNICATA från Republiken Nordmakedonien.