Yrkesakademin i Österbotten Logo

Bild på Robot

Närvårdare + robot = Ett effektivt team?

TEXT: Rainer Ahlvik, Lingvafix Communications, Foto: Malin Andtfolk

Doktoranden Malin Andtfolk är ett levande bevis på att studier vid YA ger en stabil grund som kan leda till oanade möjligheter i framtiden. Hennes passion för äldre människors hälsa och välbefinnande är det som driver henne. ”Studierna på YA gav mig en stark yrkesidentitet och har varit en viktig grund som jag ständigt ser tillbaka på, har nytta av och arbetar utifrån”, säger Malin.

Malin jobbar idag både som närvårdare och forskare. Som forskare undersöker hon hur humanoida (människoliknande) robotar kunde utnyttjas inom äldreomsorgen. Men låt oss backa bandet litet.

Redan som ung flicka i Kristinestad ville hon ta hand om

människor och djur, så valet att söka in till närvårdare föll sig rätt naturligt. Hon inledde sina studier med en stor dos motivation och kunde genast konstatera att närvårdarutbildningen kändes helt rätt. ”Samma känslor finns kvar ännu idag och är nog en grund som gett mig trygghet.”

Dessutom säger Malin att det är en utbildning som ger så mycket, både på ett kunskapsmässigt och personligt plan. ”Efter utbildningen finns det många vägar du kan välja, antingen att studera vidare, börja jobba eller varför inte kombinera båda två”, föreslår Malin.

DRIVKRAFT ATT STUDERA VIDARE

När Malin ska beskriva varför hon trivdes så bra med studierna på YA, lyfter hon fram bland annat gruppdiskussioner och grupparbeten som gjorde att medlemmarna i studiegruppen blev väldigt tajta. ”Lärarna såg också våra olika styrkor och ställde kraven enligt dem. På så sätt kunde vi alla utmanas och utvecklas enligt egna förutsättningar”, tillägger hon.

Malins ständiga sökande efter kunskap och svar kring olika vårdfrågor har gett henne en rad olika examina, där närvårdarexamen blev startskottet på en fortsatt studiebana. Som närvårdare kände hon att hon ville skaffa sig ytterligare fördjupad kunskap och avlade först socionom och sedan sjukskötarexamen.

Under utbildningen till sjukskötare insåg hon att hennes intresse lutade mera mot forskning inom vården än mot det praktiska yrket. I samma veva som hon fick sin magisterexamen i vårdvetenskap på universitetet fick hon även

ett erbjudande om att börja doktorera inom området för välfärdsteknologi.

VÄLFÄRDSTEKNIK HAR STOR POTENTIAL

Till vissa delar är välfärdsteknik en underutnyttjad resurs idag. Den har dock stor potential för att kunna öka individernas självständighet, oberoende och livskvalitet. Tekniska och digitala lösningar utvecklas hela tiden och dessa kan bland annat bidra till att göra äldre personer tryggare, aktivare och mer delaktiga.

När Malin började forska talades det mera och mera om att ta hjälp av robotar i  åldringsvården för att kompensera för bristen på vårdare. ”Det kändes som ett givet område

där jag skulle kunna bidra med min kunskap. Intresset för robotar har kommit på köpet.”

I rollen som forskare är Malins stora passion fortfarande äldre människor och hur vi ska kunna upprätthålla en god vård för dem. Kan man kombinera teknik med nya arbetssätt

och faktiskt förbättra livskvaliteten för personer inom äldreomsorgen? ”Vården idag har behov av hjälpmedel och redskap. Det är förstås svårt att veta hur framtiden ser ut, men jag vill tro att vi framöver såväl behöver som har tillgång till vårdare,

och att vårdarna i framtiden får hjälp av teknik och robotar för att kunna ge en bättre vård till de äldre.”

Med sin forskning försöker Malin Andtfolk ta reda på vilka arbetsuppgifter robotar skulle kunna utföra för att underlätta åldringsvården, men även vilka positiva effekter och utmaningar som uppstår med användningen. ”För mig är det viktigt att vi hittar rätt plats för robotarna i vården och att de inte används för uppgifter som inte känns etiskt rätta eller där de inte ger oss några fördelar.”

Malin har valt att jobba kvar som närvårdare trots att hon nu forskar på heltid. Hon säger att båda jobben har nytta av varandra. ”Ju mera jag forskar desto viktigare känns det att jobba kvar som närvårdare. Arbetet med de äldre väcker såväl nya frågeställningar som insikter om vårdbehov, och det gynnar min forskning.”

MERA TID ÖVER FÖR DE ÄLDRE

Robotar och robotik kopplas kanske främst ihop med industri och inte vård. Vårdrobotar väcker frågor, funderingar och även rädsla ibland, både bland vårdpersonal och åldringar. Malin säger att hon nog stöter på såväl rädsla som fördomar i sin forskning.

Den kanske vanligaste farhågan är att den mänskliga vården ska ersättas av maskiner och robotar. ”Rädslorna är rätt många, eller de har i alla fall varit det. Men allteftersom människor hör, läser och får bekanta sig med robotar blir de alltmer mottagliga. Även det faktum att vi vårdare är för få och utför ett tungt arbete har lett till att vi blivit mera öppna för alternativ”,

förklarar Malin, ”men teknik så som robotar är ett nytt område och införandet av dem ska inte gå över en natt.”

Enligt undersökningar och statistik kommer antalet äldre människor som behöver vård och omsorg att öka kraftigt de närmaste åren. Malin säger att undersökningar tyder på att robotar kan användas som ett komplement i åldringsvården genom att stöda åldringarna i deras vardag, dvs. påminna och varna dem om olika saker. Hon nämner även risker med   användningen. Till exempel kan tekniska problem leda till mera jobb. ”Det tekniska och liknande saker måste vara utrett innan man kan få maximal nytta av att införa robotar i åldringsvården.”

”Oj, den var svår”, säger Malin när vi ber henne måla upp en vision för äldreomsorgen som även inkluderar robotar. ”Visionen måste ändå vara att vårdarna ska få mera tid över för

de äldre. Vårdarna och robotarna bildar effektiva team där robotarna tar hand om uppgifter som i dag minskar vårdarnas tid tillsammans med de äldre, till exempel att städa och

tvätta. Och så kunde robotarna ta hand om tunga patientlyft och farliga vårdsituationer. Vårdarna skulle då kunna spara sina krafter till att vara mer närvarande för de äldre.”

Läs om vår närvårdarutbildning på: www.yrkesakademin.fi/narvardare

 

EXEMPEL PÅ VÄLFÄRDSTEKNIK:

  • Passiva/aktiva larm
  • Trygghetskamera och GPS-larm
  • Digital nyckelhantering
  • Digitala möten/vårdplanering med stöd av webbkamera
  • Sociala robotar (t.ex. robotkatt)
  • Assisterande robotar.
SÖFUK
Svängrum-e Utges av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn (SÖFUK)

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa Tfn (06) 324 2211
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., www.sofuk.fi

Ansvarig utgivare: Ulrica Karp
Redaktionsråd: Ulrica Karp, Maria Nystrand, Carola Harmaakivi, Jan Fröjdö, Caroline Lång 
Ansvarig redaktör: Maria Nystrand
Layout: Niklas Forsberg