Yrkesakademin i Österbotten Logo

Thomas Hansson

Byggnadsautomation sparar energi och ger komfort

TEXT: Rainer Ahlvik – Lingvafix Communications

Tänk dig att du kommer hem efter en slitsam dag på jobbet. När du kör upp på infarten tänds utebelysningen. Du knappar in dörrkoden och huset öppnar dörren åt dig. Samtidigt som du stiger över tröskeln tänds lamporna i huset och från köket hörs dämpad musik och kaffekokaren sprider en ljuvlig doft av ditt favoritkaffe. Science fiction? Nej, helt vanlig byggnadsautomation som du kan programmera efter dina behov och preferenser. 

Det här vill man ju bara veta mer om. Då passar det bra att diskutera ämnet med en som redan i lågstadiet visste att han skulle jobba inom elbranschen; Tomas Hansson, som sedan 2003 jobbat som timlärare inom el- och automationsteknik på YA. 

Tomas har sett utvecklingen gå från nittiotalets installation av lampor, uttag och elelement till dagens specialiserade installationer där det mesta styrs med automation via databussar. ”I dag är det mer eller mindre ett krav att en elmontör behärskar även automationen i ett hus. När man avlägger en yrkesexamen inom el- och automationsbranschen så ingår byggnadsautomation som ett valbart ämne, men åtminstone på YA väljer så gott som alla studeranden specialområdet byggnadsautomation”, säger Tomas Hansson.

”I min värld är ett smart hem en plats som ger så hög komfort och energibesparing som möjligt, med andra ord, underlättar livet och sparar pengar. Huset kan automatiskt göra olika saker som du annars skulle behöva gå runt och göra själv”, säger Hansson.

I Finland är det fortfarande väldigt ovanligt att man planerar och installerar ett automationssystem i ett egnahemshus. I större byggnader som till exempel skolor är det dock standard. ”När det gäller byggnadsautomation uppskattar jag att vi här i Finland ligger 5-10 år efter exempelvis Centraleuropa. Som exempel kan vi ta en hustillverkare i Tyskland som tillverkar ca 600 hus om året, och alla innehåller smart byggnadsautomation”, berättar Hansson.

Planering är a och o 

Man ska tänka igenom från början vad man vill åstadkomma och planera därefter, då kan man samla all automation och styrning på ett ställe, i ett system, vilket gör livet betydligt enklare. Gör man det i efterhand kan det bli svårt med kompatibiliteten dvs. att få systemen att fungera tillsammans och prata ”samma språk”.

I och med att det blir alltmer aktuellt att spara energi, så blir det allt viktigare att byggnadsautomationen är integrerad i huset redan från början för att få full nytta.

Låt oss ta solpaneler som exempel. Säg att hela din familj duschar på morgonen innan ni åker till jobb och skola och varmvattnet tar slut. Då är det onödigt att värma nytt med dyr el från nätet. I stället håller automationen koll på väderleksprognosen och när solen börjar lysa så kopplas solpanelerna in och värmer vattnet gratis under dagens lopp. Så maximeras nyttan av din solpanel.

”Energibesparing är den absolut största nyttan man har, både med tanke på miljö och hållbarhet och den privata ekonomin. I grova drag brukar man räkna med att byggnadsautomation kan uppnå en besparing på 20 procent av energikostnaderna”, säger Hansson.

Framtidens hus är automatiserade

En stor fördom är att ett smart hem måste vara dyrt och svårt att använda, men det gäller främst om man installerar i efterhand. Då blir det ett tillägg till den elinstallation man redan har och en utmaning att få olika system att kommunicera med varandra. Vid nybyggen är prisskillnaden försumbar.

YA bygger ett visningshus på campusområdet i Vasa, där målet är att installationen av hela byggnadsautomationen ska bli billigare än en normal elinstallation. ”Det uppnår vi bland annat genom att automationen använder databussar i stället för vanligt kablage. Och då kommer huset ändå att innehålla nästan all tänkbar automation”, säger Hansson.

I framtiden kommer alla hus att vara smarta och ta över skötseln av en hel del rutiner som vi gör i dag. Småningom kommer olika tillverkare att enas om en gemensam standard och då blir det även enklare att integrera olika system. ”Mitt råd till dig som går i byggnadstankar är att planera för och låta installera byggnadsautomation. Du kommer inte att ångra dig!”, sammanfattar Tomas Hansson.

FAKTARUTA

EXEMPELFUNKTIONER SOM KAN FINNAS I ETT SMART HEM:

FJÄRRSTYRNING – att kunna styra och avläsa apparater i hemmet utan att behöva trycka på strömbrytare på själva maskinen – samt att kunna göra detsamma på distans via mobilen.

SCENARION – att kunna skapa flera olika händelser med en knapptryckning eller aktivering. T.ex. att tända flera olika lampor, med en gemensam ljuseffekt och samtidigt dra ner persiennerna.

AUTOMATISERING – att olika enheter i ditt hem kommunicerar med varandra och med andra faktorer utifrån en logik (ibland kallad flöden), t.ex. om en vibrationssensor känner av att någon satt sig i soffan så sätts TV:n på och lamporna går ner på låg intensitet.

INBROTTSSKYDD – En viktig funktion av att koppla in sensorer, kameror, sirener mm. är att man kan få ett bra och hemmagjort inbrottsskydd med smarta produkter i sitt hem.

BRANDDETEKTION – Med smarta brandvarnare kan man koppla samman dem så att om en tjuter så tjuter alla. Du kan få notiser i din telefon om att en rökdetektor aktiverats som aktiverar en kamerabild så att du kan se om det brinner eller ryker.

RÖSTSTYRNING – att kunna styra enheterna i sitt hem med röstkommandon till en smart högtalare eller annat röststyrt system. 

Källa: www.smarthemguiden.se

SÖFUK
Svängrum-e Utges av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn (SÖFUK)

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa Tfn (06) 324 2211
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., www.sofuk.fi

Ansvarig utgivare: Ulrica Karp
Redaktionsråd: Ulrica Karp, Maria Nystrand, Carola Harmaakivi, Jan Fröjdö, Caroline Lång 
Ansvarig redaktör: Maria Nystrand
Layout: Niklas Forsberg