Både natur och människor behöver vårdas för att må bra

Under de pandemiår som gått är det många som både upptäckt och återupptäckt vilken fin natur vi har i Finland. Folk har vallfärdat till vandringsleder och natursköna platser för att få en avkopplande och stressfri stund ute i naturen. Kanske är det också en och annan som tänkt att vår natur nog är värd att skydda och vårda. För att få veta mer om olika typer av natur som vi behöver ta hand om lite extra och till och med restaurera har vi tagit hjälp av Leena Rinkineva-Kantola vid NTM-centralen.

Människan mår bra av att vara ute i naturen så därför är det människans skyldighet att se till att även naturen mår bra. När vi pratar om områden som behöver vår hjälp, är det frågan om hotade naturtyper som har förändrats på grund av människan eller bristen på skötsel. ”Inom livsmiljöprogrammet HELMI, som påbörjades 2020, riktas åtgärderna mot myrar, skogar, fågelvatten, vårdbiotoper, småvatten och strandmiljöer. Det är de naturtyperna som är mest hotade och som är i störst behov av vård”, säger Rinkineva-Kantola.

Varför behöver vissa områden restaureras?

Enligt en hotbedömning av naturtyper som gjordes i Finland 2018 är cirka hälften (48 %) av landets knappt 400 naturtyper hotade (enligt miljöförvaltningens gemensamma webbtjänst: ymparisto.fi). En del av de värdefulla naturtyperna förmår självständigt åtgärda och återgå till sitt naturliga tillstånd efter människans ingrepp. Trots det finns det många utdikningar av myrar och skogar som inte klarar av att återgå utan kräver restaurering.

”Naturbetesmarker och ängar är vårdbiotoper som behöver kontinuerlig skötsel för att inte växa igen. Fågelvatten som vuxit igen kan inte återgå till det normala utan slåtter och/eller muddring. Småvatten och bäcknatur längs kusten förmår inte heller återhämta sig själva efter människans muddringar eller dikningar”, förklarar Rinkineva-Kantola.

Vad kan då restaureringar rent konkret handla om?

Beroende på naturtyp kan åtgärderna bestå av bland annat att fylla igen diken, gallra träd, hålla djur på bete, slå och avlägsna vattenvegetation, bygga häckningsöar åt fåglar eller återställa fladornas trösklar. 

Restaureringar och naturvårdsåtgärder utförs i hotade livsmiljöer. Speciellt gällande myrar har betydande resultat uppnåtts. Det ambitiösa målet för frivilligt skydd av myrar (5 000 hektar) överskreds under Helmi-programmets första år då man skyddade totalt 5 578 hektar myrar.

Vem gör vad?

Livsmiljöprogrammet HELMI är en historiskt stor satsning på naturskyddet och för år 2020 beviljades programmet en finansiering på 42 miljoner euro. Inom ramen för programmet står staten för kostnaderna för såväl planering som genomförande av åtgärderna. Miljöförvaltningen kan besluta om de själva utför planeringen eller köper in den. ”Det som görs i form av restaurering köps i huvudsak av privata entreprenörer, men en del av åtgärderna kan markägarna själva utföra”, säger Rinkineva-Kantola.

Målet är att förbättra situationen för de förändrade livsmiljöerna så att deras artstruktur kan återgå till den som är typisk för naturtypen. Rinkineva-Kantola definierar en välmående och fungerande natur som en plats där näringshalten i livsmiljön, vattenförhållandena och andra livsmiljöfaktorer fungerar naturenligt och gör det möjligt för arter som är typiska för naturtypen i fråga att existera.

”En utmaning med restaurering av skyddsområden är att det inte alltid är så enkelt att exakt definiera målen med restaureringen och därmed hitta de rätta metoderna för iståndsättningen. Det här gör att man inte nödvändigtvis alltid når målen.”

Finns det jobb inom naturskydd?

Tanken är att Helmi-programmets aktörer och verksamhetsområden ska expandera också utanför skyddsområdena fram till 2030. 

”Ifall livsmiljöprogrammet HELMI godkänns och den finansiering som motsvarar målsättningen godkänns, skulle jag tro att det kommer att finnas en hel del jobb både inom planering och genomförande av restaureringarna”, säger Rinkineva-Kantola.

De studerande som har antagits till YA:s nya grundexamen i natur och miljö kan alltså se fram emot varierande jobbmöjligheter.

Bildtext: ”Fler iståndsättningar och restaureringar och en utvidgning mot fler naturtyper ökar behovet av nya experter. Det här är ett viktigt arbete, som förhoppningsvis intresserar och engagerar så att allt fler specialiserar sig på dem”, säger Leena Rinkineva-Kantola.

VILL DU VARA MED OCH SKAPA  EN VÄLMÅENDE MILJÖ? 

• YA har startat en ny utbildning i natur och miljö med ett mångsidigt innehåll

Vill du få ett brett kunnande inom natur- och miljöbranschen, kunna identifiera olika arter och deras livsmiljöer och förstå vilken betydelse naturens mångfald har, röra dig ansvarsfullt i terrängen, arbeta på ett hållbart och säkert sätt samt förstå vilken betydelse hållbar utveckling och klimatförändring har? Då är YA:s nya grundexamen (GE) i natur och miljö något för dig.

GE i natur och miljö har funnits redan en tid, men den egentliga planeringen av utbildningen påbörjades då de reviderade examensgrunderna blev klara i slutet av 2020 och marknadsföringen startade i början av år 2021. ”Då var målet minst en handfull studerande för att det skulle gå att ordna utbildningen, men marknadsföringen gav resultat och intresset översteg klart förväntningarna”, säger en nöjd Pernilla Lindholm, utbildningsplanerare.

Utbildningsplanerare Jennifer Ahlbäck tillägger att den här utbildningen är unik såtillvida att den är den första i landet som hålls på svenska. På finskt håll har motsvarande utbildningar funnits många år redan. 

För dig med ett stort intresse för natur och miljö 

Utbildningen är väldigt bred och riktar sig till människor som är intresserade av natur och miljö. Det finns två inriktningar; en för miljö och en för natur.

”Inom miljö kan man bli miljöskötare eller miljövårdare, medan de som skaffar kompetens inom natur kan bli naturinstruktörer eller framställare av naturprodukter”, berättar Lindholm.

En grundexamen i natur och miljö ger olika jobbmöjligheter beroende på vilken inriktning man väljer. ”En miljövårdare kan jobba med planering, skötsel och restaurering av olika miljöer. Miljöskötare sysslar främst med avfallshantering, rådgivning, återvinning och cirkulär ekonomi. Framställare av naturprodukter kan söka jobb hos företag som tillverkar naturprodukter eller själva bli företagare. De flesta naturinstruktörer blir företagare, men de kan även bli anställda som guider”, säger Ahlbäck. 

Studier som ger breda kunskaper 

Naturen har fått ett uppsving under coronapandemin och allt fler har begett sig ut i naturen, samtidigt som intresset för miljö, naturliga närproducerade produkter och självhushållning har ökat. Därför behöver vi en välmående och fungerande natur. Jennifer Ahlbäck beskriver idealet som ett ekosystem där människan inte behöver ingripa. Målet bör vara att människan ska kunna nyttja naturresurser på ett för miljön skonsamt och hållbart sätt. ”Som skogsmänniska tycker jag att skogsbruksmässiga och så kallade gröna värden ska kunna gå sida vid sida. De ska inte behöva utesluta varandra”, tillägger Pernilla Lindholm. 

Grundexamen i natur och miljö ger eleverna fakta, kunskap och verktyg för att kunna ta rätt beslut i olika miljösammanhang. ”Det här är en väldigt bred utbildning så de som tar examen kommer att få färdigheter som ger möjlighet att skapa en välmående och hållbar miljö”, avslutar Ahlbäck.