La forza delle stelle – barockmusikprojekt i coronatider

Utbildningen i barockmusik vid Yrkeshögskolan Novia hade redan 2019 planerat för ett konstnärligt forskningsprojekt utgående från Alessandro Stradellas (1643–1682) serenata La forza delle stelle. Vi inledde den noggrannare planeringen av projektet under coronavåren 2020 men hade nog inte kunnat tänka oss att publikevenemang skulle vara förbjudna ännu i april 2021.

På Novia kan man studera barockmusik inom olika instrumentgrupper: klaverinstrument (cembalo), stråkinstrument och sång. Vi planerade La forza-projektet så att alla studerande oberoende av instrument skulle gagnas i sin utveckling i detta sceniska projekt. Normalt i ett sceniskt projekt är det sångarna som ska stå på scenen som jobbar med fysiskt uttryck och textens analys och tolkning. Instrumentalisternas repetitionsperiod brukar inte nämnvärt beröra dessa aspekter av verket utan ser närmast till att det klingande resultatet är till belåtenhet.

I vårt projekt jobbade således alla studerande och lärare utgående från texten och det kroppsliga uttrycket. Barockens affekter (känslotillstånd i musiken) studerades via text, musik och fysisk rörelse under ledning av regissör-koreograf Jani Sunnarborg samt gästlärarna Marianna Henriksson och Anna Mustonen. Musikrepetitionerna genomfördes under ledning av Novias lektorer Aira Maria Lehtipuu, Petteri Pitko och Kajsa Dahlbäck.

Projektet inleddes med en gemensam kick-off i september 2020 och kulminerade i en videoinspelning i Schaumansalen 18.4.2021. Föreställningen finns nu publicerad på Novias Youtube-kanal.

Att genomföra ett projekt under coronatider ställde stora krav på planeringen och hälsosäkerheten under repetitionerna. Vi gjorde en omfattande säkerhetsplan där studerande och lärare rörde sig i grupper om maximalt 6 personer. Även sociala utrymmen i campus delades upp enligt dessa grupper. Säkerhetsavstånd hölls under alla repetitioner vilket betyder att även regin följde dessa regler. Föreställningen genomfördes till allas belåtenhet och det var en overklig känsla att det faktiskt gick vägen. Dylika konstnärliga forskningsprojekt kan ju inte genomföras på distans så våra enda alternativ var att antingen göra projektet eller så inte. Vi valde att satsa ordentligt och genomföra projektet så gott vi kunde med hänsyn till coronarestriktioner. Nu kunde vi inte framföra föreställningen för publik men fick ändå spela in den på video vilket var betydelsefullt. Detta var Finlandspremiär av Stradellas verk och även ett viktigt gemensamt projekt för utbildningen i barockmusik.

Det kändes synnerligen värdefullt att, trots alla coronaregler, få mötas i detta projekt. Vi har fått se varandra i ögonen och andas, röras, musicera tillsammans.