Äppelträdsympning – vad innebär det?

Hur går ympningen till?

Vi skär ett snett snitt i rotdelen samt i kvistdelen med en vass kniv (tex. en ny brytbladskniv/mattkniv). Dessa snitt bör vara i samma vinkel och kvisten och roten bör vara av ungefär samma tjocklek. Sedan sammanfogas dessa två delar med gummiband och/eller en speciell tejp (det går bra med vulktejp eller vanlig eltejp). Toppen klipps av och den änden försluts med vax eller sårbalsam av något slag. Den sistnämnda finns på alla trädgårdsbutiker. Det finns olika ympningsmetoder, men principen är den samma. Kambie mot kambie. Denna "läggymp" som vi använder är kanske den lättaste att behärska.

Under det här speciella året har allt fler börjat intressera sig för trädgårdsarbete, och kanske kunde man ta sig an en lite större utmaning i trädgården i år? I slutet av mars jobbade YA:s blivande trädgårdsmästare med äppelträdsympning, och Svängrum-e passade på att fråga lektor Jari von Wendt om hur det går till.

Vad innebär äppelträdsympning?

Tanken med äppelträdsympning är att få det nya trädet att bära samma frukt som det trädet som kvisten kom från. Vi klonar ett träd, kan man säga.Slutresultatet är ett, förhoppningsvis, nytt träd av samma sort som moderträdet, ett friskt och vackert träd som kommer att glädja dess förvaltare i tiotals år. 

Vilka äppelträdssorter är det frågan om här hos oss? 

Ett tiotal. De flesta kommer från Aspegrens trädgård i Jakobstad - vi försöker, i samarbete med dem, sprida på riskerna och därmed bevara genbanken. Vi vill tillgängliggöra sorterna för flera och bevara dem för eftervärlden. Samtidigt testar vi också härdigheter, friskhet, lämplighet för olika jordtyper med mera. Det är också ett bra komplement till arboretet vi bygger på Campus Kungsgården. Och så vill vi förstås att kockutbildningen ska kunna bjuda oss på äppelpaj senare.

Hur går ympningen till? 

Vi skär ett snett snitt i rotdelen samt i kvistdelen med en vass kniv (tex. en ny brytbladskniv/mattkniv). Dessa snitt bör vara i samma vinkel och kvisten och roten bör vara av ungefär samma tjocklek. Sedan sammanfogas dessa två delar med gummiband och/eller en speciell tejp (det går bra med vulktejp eller vanlig eltejp). Toppen klipps av och den änden försluts med vax eller sårbalsam av något slag. Den sistnämnda finns på alla trädgårdsbutiker.

Det finns olika ympningsmetoder, men principen är den samma. Kambie mot kambie. Denna "läggymp" som vi använder är kanske den lättaste att behärska.

När på året ska man ympa för bästa resultat? 

För detta vi gör nu, ympning på en rot, bör roten ha "vaknat", medan riset (kvisten) vi lägger fast ska vara i viloläge. Det här riset är insamlat i fjol på senhösten så man kan vara säker på att de är i viloläge. Detta sker oftast på våren. Om man ympar fast en kvist som redan vaknat på ett träd som likaså vaknat, bör detta ske i början på sommaren så man har maximalt med växtsäsong kvar för kvisten att växa fast.

Vad kan gå fel?

Man kan missa sig med att vända kvisten fel väg, men det vanligaste är att kvisten torkar ut. Då har man ofta slarvat och inte sett till att kambiet ligger mot kambiet och/eller att man inte säkrat toppen från uttorkning genom att lägga på ympvaxet/sårbalsamen. Emellanåt kan också djur rubba ympen så att de (kambierna) förskjuts en smula.Snittet kan också bli skjuvat så att kambierna får kontakt med varandra. Renlighet och noggrannhet borgar för ett gott resultat!

Är det något du rekommenderar ”hobbyträdgårdsmästaren” att göra hemma? 

En hobbyträdgårdsmästare kan bra syssla med detta. Det som krävs är träning och vassa samt rena redskap. Och, rör aldrig snittytorna med fingrarna! Är man osäker på att göra det själv, så kan man bra kontakta någon av trädgårdsmästarna från YA, de är proffs nu efter denna vår.

SÖFUK
Svängrum-e Utges av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn (SÖFUK)

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa Tfn (06) 324 2211
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., www.sofuk.fi

Ansvarig utgivare: Ulrica Karp
Redaktionsråd: Ulrica Karp, Maria Nystrand, Carola Harmaakivi, Jan Fröjdö, Caroline Lång 
Ansvarig redaktör: Maria Nystrand
Layout: Niklas Forsberg