En höst utan restriktioner!

Ingen av oss kommer troligen att glömma covid-våren 2020, vi fick vänja oss med nya rutiner gällande att hålla avstånd och handhygien. Vi fick lära oss att arbeta på distans och plötsligt blev arbetsplatsen lite öde och tom. För mig kändes det konstigt med ett skolhus utan studerande. Under min tid inom yrkesutbildningen har jag aldrig tidigare varit i samma läge. Jag har alltid haft studerande och medarbetare i min närhet och nu märkte jag plötsligt hur mycket energi samt inspiration som de har gett mig. Under våren väntade vi alla på sommaren och en välbehövlig ledighet, för våren var tung med all den osäkerhet och otaliga frågor som pandemin medförde.

Ledigheten har för mig inneburit ett behövligt avbrott från arbetet och de många funderingarna kring vilka restriktioner och hurdana anvisningar som pandemin kräver för verksamheten. Under ledigheten har jag, som tydligen många andra, satsat tid på olika byggprojekt. Jag har under sommaren bl.a byggt ett utekök och uteplats vid sommarstugan. Vid besök till olika byggvaruaffärer märkte jag ofta hur hyllorna gapade tomma och vissa varor plötsligt tog slut med långa leveranstider som följd. Jag undrar hur många uteplatser som har blivit byggda i Österbotten under den här våren och sommaren? Här finns många uppslag för olika vetenskapliga studier till vad som varit drivkraften till alla byggprojekt. Är det att vi plötsligt intresserade oss mer för vår näromgivning och familjen eller hade vi mer tid eller var det ett sätt att visa att vi tror på en framtid efter pandemin? För mig personligen var det att sätta tankarna på något annat som är mer bestående och greppbart. Jag ser framemot alla de stunder som vi i familjen kommer att tillbringa i vår nya gemensamma uteplats.

Tillbaks i arbetet gläds jag åt ett fullt skolhus och hur roligt det känns med liv och rörelse omkring en. Inom YA har vi startat en så normal verksamhet som möjligt med beaktande av att pandemin inte är förbi. Vårens anvisningar om handhygien och avstånd betonas i alla sammanhang. Vi följer med hur läget med pandemin förändras och är beredda att agera om det krävs. Jag hoppas att vi inte mer i år  behöver övergå helt och hållet till distanslärande för alla. Efter vårens speciella situation behöver vi ge våra studerande möjligheter att lära, träna och förfina sitt yrkeskunnande i våra egna lärmiljöer. Efter en tid med liten smittspridning i Österbotten har många tyvärr börjat ge avkall på att skydda sig och andra, vilket vi kan märka i ett ökat antal fall i Österbotten under de senaste veckorna. Jag önskar att vi på nytt hittar den solidaritet som fanns under våren och tillsammans arbetar för att förhindra smittspridning och minimera följderna av pandemin. Jag hoppas att vi kan undvika en likadan nedstängning av samhället i höst såsom i våras, för min känsla är att vi inte har råd med det. Ekonomiskt är det påfrestande för alla och vi vet inte vilka följder som det skulle medföra på det allmänna måendet med tanke på att den mörkaste tiden på året närmar sig.

Åtminstone jag vill ha möjligheten att få besöka Kopparön i höst och följa med det lokala hockeylagets bravader på isen. Jag ser framemot en höst utan restriktioner!