Aldrig någonsin har det varit så svårt att skriva en ledare som idag. Jag är urless på alla coronanyheter som strömmar över mej genom dörrar och fönster, allt jag tar i handlar om corona i en eller annan form. Jag vill inte men jag måste, en ledare i Svängrum idag handlar om corona vare sig skribenten vill eller inte. Detta eftersom, vi som har en samhällsbärande funktion har ett stort ansvar liggande på våra axlar då verksamheten dessutom ska bedrivas i ett land som är försatt i undantagstillstånd. Jag har många gånger ställt frågan vad vi riktigt är med om just nu, allt känns overkligt och väldigt absurt. Ingen har klara svar att ge på många av de frågor som ställs, helt enkelt för att vi aldrig varit med om undantagstillstånd förut, dessutom är ju fienden vi ska vara vaksam på helt osynlig. Vi har helt enkelt inga rutiner för hur vi bäst ska agera i ett läge som detta.
Corona krisen som snabbt har eskalerat och krävt anpassningsåtgärder ibland bara på några timmars varsel kräver mycket av alla i samhället. I skrivande stund görs det mesta av verksamheten i samkommunen på distans. Inom våra ansvarsområden utförs just nu ett otroligt jobb med att få verksamheten att löpa så bra som möjligt. Alla gör sitt yttersta för att studerande ska gå framåt i sina studier, att teaterpubliken i höst igen ska mötas av fina teaterupplevelser och att kulturarbetarna ska ha något att ta i händerna då allt igen blir som vanligt. Det gläder mej att vår personal tar hjälp av varandra för att få alla applikationer att fungera, byter erfarenheter med varandra, ordnar virtuella kaffepauser och peppar varandra. Jag tror att många precis som jag saknar arbetskamraterna, studerande och kunderna, vad är då bättre än att åtminstone få mötas virtuellt.
I ett läge av undantagstillstånd och osäkerhet hjälper det att fokusera tankarna på det positiva i tillvaron. Det här är trots allt bara tillfälligt, vi kommer igen till en vardag fylld med aktiviteter, sociala kontakter, kramar, handskakningar och resor. Ekonomin kommer förr eller senare att repa sig. Tänk positivt, ta vara på möjligheterna att vistas utomhus nu då våren knackar på vår dörr. Vi har alla naturen nära oss så passa på att vandra i skog och mark, köp hem uppiggande blommor, en god choklad eller något annat som piggar upp i tillvaron.
För att knyta ihop detta, ingen av oss har önskat den situation vi har idag men vi har inget annat val, så därför, var snälla mot er själva och varandra! Då krisen är över hinner vi utvärdera vad vi gjorde utmärkt, vad vi gjorde bra, vad vi kan förbättra och vad vi ska lämna ogjort ifall vi hamnar i något liknande en gång till.
Ta hand om varandra!
Ulrica
