Finland är de många festivalernas land. Speciellt sommartid arrangeras kulturfestivaler med varierande teman på många orter. Forskningscentret Cupore påvisar i en färsk rapport att festivalerna har en mycket positiv effekt ekonomiskt, socialt och konstnärligt. Men den stora lokalt förankrade österbottniska festivalen, som skulle samla folk från hela svenska Österbotten, lyser ännu med sin frånvaro! Kanske är det dags sommaren 2020?
Det kulturpolitiska forskningscentret Cupore har granskat vilka effekter de finländska festivalerna som erhåller statsunderstöd har då man bedömer kulturella, sociala och ekonomiska aspekter. Undersökningen är befogad, eftersom det ordnas många festivaler och de lätt kan avfärdas som betydelselösa kommersiella jippon. En ingående granskning ger en mångsidigare bild av festivalerna, som visar sig ha omfattande effekter konstnärligt, socialt och ekonomiskt.
Festivalarrangörerna i undersökningen framhåller att det inte går att beskriva festivalernas framgång endast i termer av ekonomisk vinst och deltagarsiffror, eftersom också de sociala och konstnärliga värdena stor betydelse. När arrangörerna i undersökningen bedömer de faktorer som mäter de enskilda festivalernas framgång, tilldelas de ekonomiska faktorerna endast 12 procent av värdet. Publikens nöjdhet ger de ett värde på hela 44 procent, finansiärernas belåtenhet 19 procent och festivalens höga konstnärliga nivå 12 procent av värdet.
Festivalarrangörerna i undersökningen bedömer den egna festivalen som unik. De flesta säger också att platsbundenheten har så stor betydelse att festivalen inte kunde arrangeras på någon annan plats än den nuvarande. Alla arrangörer uppger stolt att deras festival förbättrar lokalbefolkningens trivsel och livskvalitet. Talkoinsatserna sägs vara viktiga i sammanhanget, och talkoarbetet uppges skapa nya sociala band och stärka vi-känslan på orten. Utredaren Mervi Luonila konstaterar också att ”de lokala festivalerna intresserar den lokala befolkningen, skapar en känsla av gemenskap och har en låg tröskel för deltagande”.
Festivalernas sysselsättande effekt innebär både en konstnärlig och en ekonomisk effekt. Den direkta men framförallt den indirekta sysselsättningseffekten är stor, och de 14 festivaler som undersökningen fokuserar på uppger att de tillsammans år 2018 sysselsatte 7000 personer med lön och dessutom engagerade 1800 talkoarbetare. Största delen av dessa är visstidsanställda, men det oaktat är sysselsättningseffekten stor.
De stora festivalerna är också oftast ekonomiskt lönsamma, eftersom de har många olika inkomstkällor bestående av både offentliga och privata medel. De lokala ekonomiska kringeffekterna är också betydande. Som exempel kan nämnas att varje besökare på Tangomarknaden i Seinäjoki använder i medeltal 300 euro i staden. Många företagare har alltså stor nytta av att en festival arrangeras på den ort de själva verkar.
De konstnärliga effekterna av festivalerna består av flera viktiga komponenter. Arrangörerna syftar ofta till att stärka statusen för en viss kulturform i Finland, och många av dem har också nya kulturyttringar på programmet. Tre av fyra uppger dessutom att de har uruppförande av ny finländsk kultur på sin festival.
Är det då läge för att arrangera en svenskösterbottnisk festival? Hur skulle det vara med en festival som är helt unik för Österbotten, som har ett konstnärligt högtstående innehåll och som ger positiva effekter kulturellt, socialt och ekonomiskt?
På KulturÖsterbotten tycker vi att det är en prima idé! Reservera lördagen den 15 augusti 2020 och håll utkik!
Ann-Maj Björkell-Holm
kulturchef, KulturÖsterbotten
Källa: Taide- ja kulttuurifetivaalien vaikuttavuus. Opetus- ja kulttuuriministeriön harkinnanvaraiset valtionavustukset festivaaleille vuonna 2018. M Luonila, A Kurlin, S Karttunen, M Mäenpää. Cupore 2019.
