Läsambassadörerna främjar läsandet och sprider läsglädje i nytt projekt i Svenskfinland

De uppmaningarna går Amanda Audas-Kass, en av Svenskfinlands nya läsambassadörer, ut med till alla föräldrar.

Projektet Den finlandssvenska läsambassadören x 2 inleddes i augusti i år. Under tre års tid kommer modersmålsläraren och författaren Amanda Audas-Kass samt författaren och skådespelaren Henrika Andersson att med hela Svenskfinland som sitt arbetsfält stöda läsandet bland barn och ungdomar. Projektet har kommit till på initiativ av Sydkustens landskapsförbund, som också är läsambassadörernas arbetsgivare. KulturÖsterbotten medverkar som projektpart och inhyser också den ena av läsambassadörerna i sina lokaler på Campus Kungsgården i Vasa.

Läsambassadörerna sätter fokus på två målgrupper: 0–6-åringar och 11–15-åringar.

– Den ena målgruppen består av barn som inte ännu läser själva, medan vi i den andra gruppen sätter in stöten då risken för att läsivern ska avta är rätt hög, berättar Audas-Kass.

Det är två helt olika målgrupper det handlar om, och därför är det till fördel att också läsambassadörerna har olika bakgrund. Andersson är professionell skådespelare och dramapedagog, medan Audas-Kass är modersmålslärare.

Läsfrämjande har man i Svenskfinland jobbat med redan tidigare. Undersökningarna visar nämligen att finlandssvenska skolelever sackar efter i läsförmåga jämfört med finska elever. Det var en av de största orsakerna till att det första läsambassadörsprojektet – Den finlandssvenska läsambassadören med Katarina von Numers-Ekman i spetsen – kom igång. Projektet avslutades år 2017. Läsambassadörens insatser på fältet är det dock många som saknat, och den bristen ska nu projektet Den finlandssvenska läsambassadören x 2 avhjälpa.

Samtidigt som läsförmågan – det att kunna läsa bra – blir allt viktigare, blir barn och ungdomar allt sämre på läsning. Det låter överraskande, när man betänker att folk tycks läsa mer än någonsin förut. Hela dagarna sitter människor – barn, unga och vuxna – djupt försjunkna i sina smarttelefoner och paddor och – läser. Hur går ekvationen egentligen ihop?

 – Många av de texter vi läser idag är korta och slarvigt hopskrivna. De är varken välstrukturerade eller välformulerade, förklarar Audas-Kass. Så även om vi kanske läser mer än tidigare, är de texter vi läser inte av den kvaliteten att de stöder läsförmågan.

Vi har blivit sämre också på koncentration. Guldfiskar lär kunna koncentrera sig längre stunder än dagens barn och unga, och det är tyvärr inget skämt, berättar Audas-Kass. Den digitala världen med triljontals stimuli som flimrar förbi ögon och öron tjugofyra–sju gör skrämmande saker med våra hjärnor, särskilt med barnens.

– När jag började jobba som modersmålslärare i gymnasiet för tio år sedan, hade nästan alla elever, oavsett läsintresse, någon period bakom sig i livet då läsning hade varit viktigt för dem. Men under de senaste åren har det blivit allt vanligare att eleverna aldrig någonsin upplevt en bokslukarålder, berättar Audas-Kass.

All den lättillgängliga och underhållande sysselsättning som tekniken fört med sig är en förklaring. Böcker är inga självklarheter längre, när andra tidsfördriv lockar. Och just därför är de läsande förebilderna så viktiga, både för små barn och för ungdomar. Det gäller särskilt pojkar. Manliga läsande förebilder är precis vad småkillar och tonårsgrabbar mår bra av att ha i sin omgivning: pappor, lärare, idrottsstjärnor, popidoler... Och det är viktigt också att läsa högt för sina barn, även om barnet redan kan läsa.

– Det är ingen myt att pojkar är sämre på läsning än flickor. Och det där är ett problem som handlar om betydligt mer än läsning, förklarar Audas-Kass.

Läsning utökar ordförrådet och utvecklar förmågan till empati. Den som inte läser och alltså inte har någon särskilt bred vokabulär hyser ändå precis samma känslor och upplever precis samma saker som alla andra – men kan inte sätta ord på känslor och upplevelser. Risken är då att de lever ut sina behov på andra sätt, till exempel genom fysiskt våld.

Kontakta läsambassadörerna!

De finlandssvenska läsambassadörerna håller precis på att bygga upp projektverksamheten och ser fram emot kontakter såväl från daghem som från skolor, i hela Svenskfinland.

– Henrika och jag har sänt ut en intresseförfrågan till alla daghem och skolor och fått många svar. Dem ska vi nu börja plöja igenom, berättar Audas-Kass.

– Många skolor och daghem önskar att vi läsambassadörer ska ta kontakt med dem. Intresset verkar vara jättestort – det är helt enkelt mycket på gång kring läsning just nu.

Läsambassadörerna har redan flera skolbesök inbokade under augusti och september. I början av oktober kommer båda läsambassadörerna att medverka på fortbildningsdagen Läsning gör skillnad i Vasa. Evenemanget förväntas locka upp till sexhundra deltagare, de allra flesta lärare.

– Det är utan tvekan pedagogerna – förskollärarna, klasslärarna, ämneslärarna – och föräldrarna som blir våra viktigaste kanaler. Men vi kommer också att besöka själva målgrupperna: barnen och ungdomarna, förklarar Audas-Kass.

Läsambassadörerna kommer att få experthjälp med att mäta resultatet av sina insatser under tre år. Men vad skulle läsambassadörerna själva då se som det allra finaste resultatet av projektet?

Amanda Audas-Kass funderar en stund.

– Vi vill inspirera och lägga grunden till någonting som sedan lever vidare, förklarar hon. Men det allra finaste för mig, det skulle vara att vid projektets slut kunna konstatera att vi spridit läsgjädje i hela Svenskfinland.