Då konstnärer blir konsulter inom den marina industrin

Vad händer då man tar utmaningar och behov av innovation som den marina industrin står inför, och ger dem till konstnärer? Det ville projektet IRM-Tool vid Yrkeshögskolan Novia ta reda på.

Tre marina företag och sju konstnärer

Förra hösten kom man inom projektet överens med Centret för konstfrämjande att testa en unik process. Sju konstnärer skulle få utveckla helt nya konstkoncept med hänsyn till de behov som företagen inom den marina branschen har.

Rita Rauvola är projektledare för IRM-Tool. Hon sökte upp företag som var motiverade, men framför allt tillräckligt öppna och redo att satsa sin tid på en process där ingen vet hur slutresultatet blir.
Parallellt med det här sökte man på Centret för konstfrämjande upp kända, finländska konstnärer som var intresserade av att applicera sitt kreativa kunnande på industrin.

Då processen inleddes var varvet Meyer Turku, Wilhelmsen Ships Service och Arctech Helsinki Shipyard med och funderade kring val av utmaningar som konstnärerna kunde ta itu med. Utmaningarna som företagarna först tänkte på var mycket relaterade till intern och extern kommunikation, olika sätt att starta och genomföra projekt, kvalitetshantering och till exempel öka tyst kunskap och organisatoriskt lärande.
Projektets konstnärsgrupp består av mediakonstnären Heini Aho, bildkonstnären Jukka Hautamäki, bildkonstnären Sini-Meri Hedberg, skulptören och rymdartisten Oona Tikkaoja, dansaren Sampo Kerola, serietecknaren Ville Pirinen och skådespelaren Tobias Zilliacus.

Deltagarna i processen, överst från vänster: Saara Suvela (Arctech), Annika Dahlsten (Taiteen edistämiskeskus), Heini Aho, Päivi Katajamäki (Turun ammattikorkeakoulu), Pirita Kärkkäinen (taiteen edistämiskeskus). Keskirivi vasemmalta: Kirsi Auvinen (Arxtech), Anita Åkerlund (Wilhemsen Ships Service), Sarita Manikas (Meyer Turku), Kari Sillanpää (Meyer Turku), Oona Tikkaoja, Liina Pölönen (Meyer Turku). Alarivi vasemmalata: Jukka Hautamäki, Tobias Zilliacus, Tommy Nyman (yrkeshögskolan Novia), Arto Kunnola (Clap Oy), krista Petäjäjärvi (Taiteen edistämiskeskus) ja Rita Rauvola (Yrkeshögskolan Novia). Bilden är tagen under den första workshoppen 11.12.2018 på Aboa Mare Maritime Training Center, Åbo.. Foto: Teresia Othman

 

Balansgången mellan samarbete och konstnärlig frihet

Processen startade på riktigt genom den gemensamma workshopen 11 december, då fick konstnärerna en första introduktion av utmaningarna. Den kreativa processen körde genast igång genom en diskussion av behoven. Tillsammans har konstnärerna initialt funderat över utmaningarna, och sedan på egen hand tagit sig an specifika utmaningar.  De färdiga konstkoncepten kommer att presenteras i början av februari på Aboa Mare Maritime Training center i Åbo.

Det är intressant att leka med tanken vad som hade kunnat hända om konstnärerna valt annorlunda, om de valt att jobba med ett annat företag eller om de hade varit inblandade i marina utvecklingsuppgifter tidigare.

En annan intressant aspekt av processen är hurdana resultaten blir när det gäller konstnärens frihet. Centret för konstfrämjande har under processen betonat den kollektiva utvecklingen och stödet för konstnärerna. Därför beslutades det att man först skulle inspirera företagen och hjälpa dem att utforma och konkretisera sina utmaningar innan de presenterades för konstnärerna.

En av målsättningarna med projektet IRM-Tool är att använda det kreativa kunnandet mer. Tanken är att det kunnande som finns inom den kreativa branschen ska kunna användas inte bara i början eller i slutet av produktutveckling, utan genom hela processen.  Under arbetets gång har projektet uppmuntrat konstnärerna att vara kontakt med företagen.

Före workshopen 9 januari var ingen av konstnärerna i kontakt med sina uppdragsgivare. Varför det, kan man undra? Kanske handlar det om att man som konstnär inte vill gå ut med ofullbordade idéer, och rollen som konstnär i en ny bransch, upplevts som en utmaning.

Efter det andra gemensamma mötet var atmosfären lugn och konstnärerna var överens om att göra företagsbesök, och man poängterade att det var viktigt att jobba tillsammans. Kanske gav konstnären Sini-Meri Hedbergs spontana ritverkstad där konstnärerna, företagen och experterna från IRM-Tool-projektet, Centret för konstfrämjande, och företaget Clap Oy, som är involverat i modellering av medlingsmodellen mellan artister och industrin, en puff i rätt riktning. Foto: Arto Kunnola / Clap Oy . Pöydän päässä Sini-Meri Hedberg.

När konstnärer möter ingenjörer

Processen har gjort det uppenbart att hur konstnären tar sig an en uppgift skiljer sig från en ingenjörs. Konstnären försöker ofta förstora och hitta sin egen infallsvinkel eller en ny vändpunkt, medan ingenjören försöker bryta ned utmaningarna i små delar som ska lösas. Färdigheter och vanor inom olika branschar kan komplettera varandra, eller utmaningen att förstå varandra kan bli för stor.

I praktiken finns ingen modell som klarar av att beskriva alla konstnärer- eller ingenjörer. Sist och slutligen är vi alla människor med egna historier, upplevelser och personligheter. Det har varit intressant att se hur många olika typer av konstnärer och ingenjörer det finns också i den här processen. Men, deltagarna har funderat över huruvida det  finns traditionella ingenjörer, och om det i så fall också finns traditionella konstnärer. Vissa deltagare uppfattade sig till exempel som en person som skulle vara glad att arbeta ensam i sin egen studio, medan andra ville söka information från olika perspektiv och utbyta idéer så mycket som möjligt med andra.

Konstvärde i problemlösning

Man skulle kunna tro att det är lätt att realisera konstens potential för utvecklingsändamål. Men det är svårt att säga vilket som är konstnärliga färdigheter och inte bara kreativitet, och vilka idéer som verkligen är ens egna. Det intressanta är att se hur idén utvecklas, hur de kommer att presenteras och, slutligen, om företagen kommer att genomföra de konstnärliga koncepten.

Den konstnärsmässiga inställningen i den här samarbetsprocessen är unik. Många konstnärer har haft tidigare dåliga erfarenheter av konkurrens kring idéer, där endast en blir utvald som vinnare och får alla fördelar. Den här processen är annorlunda därför att både de deltagande företagarna och konstnärerna har varit öppnare, utan att konkurrera med varandra.

Transparens, särskilt på varv, är inte alls självklart. Varven behöver partner, men samtidigt måste  man slå vakt om sin konkurrenskraft. I ett stort skeppsbyggnadsprojekt kan information inte delas för mycket eller för lite, och eftersom allt påverkar säkerheten måste enheterna delas upp i mindre delar med en strikt gräns. Underleverantörer kan ha kostnadseffektiva lösningar på den övergripande lösningen, men i stället ha svårt att förstå helheten.

Att utveckla konkurrenskraften kräver att vi tar in nya färdigheter och nytt kunnande. Nya sätt att kommunicera snabbt men begripligt mellan medarbetare i olika åldrar och med olika bakgrund och språk behövs. Som i den här processen där konst, åtminstone indirekt, arbetar för att sammanföra olika saker och människor. Konstnärernas färdiga koncept presenteras i februari 2019. Då kommer vi också att se vilka andra effekter konsten kan få på utvecklingen av den marina industrin.

Text: Rita Rauvola, projektledare IRM Tool, Yrkeshögskolan Novia

SÖFUK
Svängrum-e Utges av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn (SÖFUK)

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa Tfn (06) 324 2211
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., www.sofuk.fi

Ansvarig utgivare: Ulrica Karp
Redaktionsråd: Ulrica Karp, Sara Mannsen, Carola Harmaakivi, Jan Fröjdö 
Ansvarig redaktör: Sara Mannsen
Layout: Niklas Forsberg