Utbildning och kompetensutveckling i Österbotten

Yrkesakademin i Österbotten fyller 10 år!

Ladda ner programmet i PDF-format

I januari 2009 bildades Yrkesakademin i Österbotten genom en samgång av Svenska yrkesinstitutet, Vocana och Korsnäs Kurscenter. Nu vill vi tillsammans med våra ägare, samarbetspartners och personal fira de tio åren genom att ordna ett seminarium med sikte på regionens behov i framtiden.

Utbildning och kompetensutveckling i Österbotten

21 januari 2019 Campus Kungsgården, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa

Program

Anmälan och kaffeservering

Välkomsthälsning, Anders Norrback,  samkommunstyrelsens ordförande

Framtidens möjligheter, Perttu Pölönen, uppfinnare, kompositör, visionär

Österbotten – Finlands motor, Joakim Strand, riksdagsledamot

Paneldebatt kring framtida kompetensbehov i Österbotten.  Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistriktStefan Råback, Vasek VD, utvecklingsdirektörStefan Sjöberg, VD MirkaAnders Norrback, samkommunstyrelsens ordförande

Seminariet avslutas, Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten

Anmälan senast 14.1.2019 till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 050-523 32 53. Meddela även eventuella specialdieter.

Finländsk yrkesutbildning väcker uppmärksamhet i Asien

Den 4:e december besöktes Yrkesakademin i Österbotten av en delegation på sex personer från Shandong Medicine Technician College i Kina. Under besöket fick delegationen en presentation av det finländska utbildningssystemet och närvårdarutbildningen med fokus på äldreomsorg. De fick även en rundvandring på Campus Kungsgården. Speciellt intresserade var besökarna över att få detaljerad information om det finländska hemservicekonceptet samt om den undervisning som möjliggjort den internationella tävlingsframgången för YA:s närvårdare. 

Yrkesutbildning i världsklass

I samband med att YA:s närvårdarstuderanden Martina Kung och Linnéa Ravald vann International Nursing Skill Contest i Shanghai i Kina år 2015 och Sofia Sundqvist vann guldi WorldSkills i Abu Dhabi 2017 placerade sig YA på världskartan gällande yrkesutbildning i världsklass. Speciellt i Kina uppmärksammades den finländska yrkesutbildningsnivån  och kvaliteten. 

Under sommaren och hösten 2018 kontaktades YA av Shandong Medicine Technician College, som är en statligt ägd högskola i Shandong-provinsen och har ingått praktikavtal med hundratals rikstäckande och välkända biotekniska läkemedelsföretag. Högskolan erbjuder mer än 20 huvudämnen inom läkemedelsmarknadsföring, medicinsk örterteknik, livsmedelsvetenskap och kosmetika. De har en GMP (Good Manufacturing Practice) träningsverkstad, som uppfyller de nationella kvalitetsstandarderna för biofarmaceutisk produktion. Dessutom finns också en välkänd nationell utställningssal för inhemska arter samt ett medicinskt växtfält baserat på Taishan-berget. Vid högskolan erbjuds kurser och forskningsprogram såsom t.ex. "Biomedicinsk raffineringsprocesser", "Biomedicinsk formel", "Bioekonomisk Affärsredovisning", "Bioprocessteknologi", "Biomedicinsk Botanik ", " Biomedicinsk processteknik" och ”Livsmedelsindustri”. Högskolans styrka är att de integrerar proteinläkemedelteknik inom  grundutbildning och yrkesutbildning. Under de senaste 30 åren har högskolan utbildat mer än 50 000 studerande för olika företag och institutioner över hela landet. Vid Shandong Medicine Technician College finns 60 lärare med behörighet på professors- och docentnivå. 

Shandong Medicine Technician College var speciellt intresserade av YA:s närvårdarutbildning inom äldreomsorgen. En åldrande befolkning utgör i Kina, liksom i de flesta europeiska länder, en utmaning inom många områden och man har nyligen inlett utvecklingen av yrkesutbildning inom äldreomsorgen. Eftersom YA utmärkt sig inom internationella tävlingar i yrkesskicklighet kontaktades läroanstalten med en förfrågan om studiebesök och utbildningssamarbete. Tillsammans med den kinesiska delegationen, som besökte YA i december, diskuterades möjligheterna till utbildningssamarbete. Hemservicekonceptet med målsättning att göra det möjligt för äldre personer att bo hemma allt längre var enligt delegationen unikt liksom även den omfattande andelen utbildning på arbetsplatser som närvårdarstuderandena genomför under sin studietid. 

Under mötet planerades även besök till Shandong Medicine Technician College, för att kunna fortsätta diskussionerna och planering inför ett framtida utbildningssamarbete.

Internationellt utbildningssamarbete

Det har under flera årrått efterfrågan på finländsk utbildning ute i världen. Den nya yrkesutbildningslagstiftningen, som trädde i kraft i början av 2018, möjliggör utbildningssamarbete och export av yrkesinriktade examina. Utbildningsanordnarna har nu möjlighet att sälja hela yrkesinriktade examina eller examensdelar till utlandet. Till länder utanför EU och ETA-området kan utbildningsanordnarna sälja sådana examina och examensdelar som Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat dem tillstånd att anordna. För att kunna säljas examina utomlands måste vissa ändringar i examensgrunderna göras och dessa ändringar ansvarar Utbildningsstyrelsen för. För att examensgrunderna ska kunna lämpa sig för utbildningssamarbete och -export bearbetas de gäller bl.a. språkkunskaper, finländsk lagstiftning och bestämmelser. I examensgrunderna där det t.ex. ingår hygienpass, säkerhetscertifikat och intyg över första hjälpen som gäller i Finland, beskriva istället det kunnande som ingår i dem. Vid behov kan grunderna även anpassas till ifrågavarande lands förhållanden i landet. 

Målet är att den finländska utbildningsexportens volym ska stiga till 350 miljoner euro fram till 2018. Utbildningsexportvolymen är cirka 260 miljoner euro (TEKES utredning av värdet 2014).

I den kinesiska delegationen deltog:

  • Li Songtao, Dean, Shandong Medicine Technician College
  • Zhai Shulin, Senior lecturer, Shandong Medicine Technician College
  • Zhang Kaichen. Senior Internship Instructor, Shandong Medicine Technician College
  • Zhang Junling, Professor, Shandong Medicine Technician College
  • Zhang Jing, Lecturer, Shandong Medicine Technician College
  • Li Mei, Lecturer, Shandong Medicine Technician College

Deras tolk och guide var Zhipeng Liu från Nordic Wings.

Text: Susanna Vestling, Foto: Kim Blåfield

Kulturprojekt på gång? Sök projektbidrag hos KulturÖsterbotten!

Går du i projekttankar inför 2019? Är det ett kulturprojekt du funderar på? Är projektet regionalt? Är ”du” en förening, en organisation eller ett samfund?

Om svaret på ovanstående frågor är ja, kunde du överväga att söka projektbidrag hos KulturÖsterbotten. Bidragsansökan öppnas upp via KulturÖsterbottens hemsida vid årsskiftet, och ansökningstiden pågår fram till slutet av januari: www.kulturosterbotten.fi/projektbidrag

KulturÖsterbottens projektbidrag är avsedda för registrerade samfund, organisationer och föreningar. Det är regionala projekt man kan ansöka om bidrag för. Med ”regionala projekt” avses då att projekten ska ha verksamhet i fler än en kommun eller på något annat sätt ha en regional betydelse på samkommunens område, dvs. i Svenska Österbotten. Projektbidrag beviljas endast för projektaktiviteter, inte som ett allmänt verksamhetsbidrag.

Projekten ska vara baserade på det regionala kulturprogrammet Kulturprogram Österbotten, som kan läsas på KulturÖsterbottens hemsida.

KulturÖsterbotten förfogar år 2019 över ett anslag på sammanlagt 48.000 euro för regionala projektbidrag. Bidragssumman för ett enskilt projekt varierar vanligen mellan 500 och 5.000 euro. Kultursektionen fattar beslut om beviljande av projektbidrag på vårvintern.

Ansökan om projektbidrag görs på en särskild webblankett, som blir tillgänglig på www.kulturosterbotten.fi/projektbidrag vid årsskiftet.

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

KulturÖsterbotten – nu i Kulturgården!

KulturÖsterbotten har flyttat. Enheten finns numera i Kulturgården vid Campus Kungsgården i Gamla Vasa, i det fina gamla trähus som tidigare var bekant som rektorsbostaden. Gatuadressen är Kungsgårdsvägen 46 A. Karta och köranvisning hittar du på hemsidan: www.kulturosterbotten.fi/kontakt.

Flyttlasset från Rådhusgatan 23 i Vasa gick i medlet av december. I Kulturgården arbetar nu kulturchef Ann-Maj Björkell-Holm och informationssekreterare Carola Harmaakivi samt de tre projektledarna Johanna Björkholm (KULÖR), Heidi Hummelstedt (Vandring genom medeltidens Österbotten) och Eva-Marie Backnäs (Museilotsen och Digital delaktighet).

Luckan i Karleby och Luckan i Sydösterbotten, som bägge hör till KulturÖsterbotten, påverkas inte av flytten. Luckan i Karleby verkar i stadsbiblioteket i Karleby, medan Luckan i Sydösterbotten ambulerar mellan stationeringsorterna Kristinestad, Närpes och Kaskö.

Närmare information: www.kulturosterbotten.fi

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Surdegsbröd – mer än bara en hipstertrend

 

För femton år sedan flyttade vi som familj till Sverige. Till en liten by söder om Hallsberg, järnvägsknutpunkten i Mellansverige, som i sin tur ligger söder om Örebro. Första gången i den lilla ICA-butiken fann jag mig stående i brödavdelningen med en påse kallad ”rågkaka” i handen.


Första tanken var att det skett nåt misstag med förpackningen. Det var ju ett supermjukt lätt kladdigt blandbröd! Rågandelen var minimal, högst 10procent. Tack och lov hittade vi ”den Danske Skovmand”, alltså den danske skogshuggaren, för oss från Finland en dittills helt okänd dansk yrkesgrupp. Det var ett helrågbröd med klippta rågkärnor och fin syrlig smak.

Efter ett drygt halvår togs det brödet bort ur hyllorna- för få kunder. Lyckligtvis hittade vi Hemska Finnbageriets (eller hette det Finska hembageriet?) produkter från Eskilstuna: riktigt finskt rågbröd. Lyckan var total! En del av deras produkter var bakade bara på surdeg, ingen, eller minimalt med jäst. Samtidigt började fler och fler tidningsartiklar berätta om surdegsbagerier som bakade vetebaserade bröd med surdeg, ofta med fullkorn och ofta med stenmalet mjöl. Dinkelmjöl dök upp på butikshyllorna och efter en semestervecka på Gotland började jag experimentera med surdeg.

Jag är till mitt väsen inte speciellt orolig för att misslyckas, så jag blandade till en surdegsstart i första bästa glasburk förstärkte den med nån slatt fil då och då, det kan väl inte skada... Det blev inte bra! I följande vända till bokhandeln införskaffades en bakbok med tydliga instruktioner för att starta en surdeg själv. Resten är historia som man brukar säga.

Det som man trodde skulle bli en övergående hipstertrend i Sverige har på 15 år ynglat av sig i en mängd små, ofta ekologiska, surdegsbagerier från norr till söder. Det finns en mängd Facebookgrupper för amatörbagare, bakkurserna avlöser varandra, det utkommer fler kok- och bakböcker med surdegsrecept än det finns dagar på året! Produktklasserna för surdegsbröd på Mathantverkscentret Eldrimners svenska mästerskapstävlingar blir färre och färre eftersom deltagarna blir fler och fler. Alla grillade smörgåsar och skink/ostsemlor på bensinmackarna är bakade med surdeg annars säljer de inte.

Nå, är surdegsbröd bakade bara på surdeg då bättre, godare och hälsosammare än vanligt bröd bakat med jäst? Det korta svaret är JA, JA och JA! Här kommer detaljerna.

För det första ger surdegens enzymer en mycket bättre bakteriebalans i brödet, och därmed i våra magar. Vår matsmältning behöver inte jobba så hårt med en massa obearbetad spannmål. Jag brukar säga att matsmältningen av spannmålen började igår, men inte i din mage utan i mitt degtråg! Ättiksyra- och mjölksyrabakterierna är i princip desamma som finns i alla syrade matprodukter. De skapar en gynnsam miljö för matsmältningen. Dessutom bryter sagda enzymer ner fytinsyran i spannmålen. Fytinsyran är spannmålens egen ”fallskärm” för att överleva hoppet ut, eller snarare in, i våra eller djurens matsmältningskanaler. Fytinsyran förhindrar mineraler och andra näringsämnen att upptas i tarmen för att eventuellt ha så mycket näringsämnen kvar så att det kan gro och föröka sig när det väl kommer ut ur matsmältningen. Jäser man surdegsbröd över en natt, eller två, bryts fytinsyran ner, och vår kropp kan tillgodogöra sig näringen i brödet. En jämförande studie som gjordes förra våren på Örebro Universitet mellan ”köpebröd” och våra surdegsbröd på tre urvetesorter, Svedjeråg och Naketkorn visade att 100 gram riktigt surdegsbröd innehöll 30-35 procent av dagsbehovet av bland annat magnesium, mangan, järn, zink, medan köpebrödet låg mellan 8-12 procent. Räkna då in att det snabbjästa köpebrödet knappt brutit ned nån fytinsyra alls, och man förstår att kroppen inte får speciellt mycket ut av sådant bröd.

För det andra ger den långa fermenteringen betydligt djupare smaker och därmed godare bröd. För att få ut den fulla potentialen med surdegsbakning bör den glade bagaren baka på stenmalet fullkornsmjöl av gamla lantsorter som t.ex. spelt (dinkel), emmer eller enkorn. Dessa har långa rötter som ger en mycket rikare variation av smakbärande mineraler och dylikt i mjölet. Att dofta i en nyöppnad säck nymalt enkorn är som att vandra över en gotländsk sommaräng full av vilda örter och gräs. Svenska vetesorter som Ölands- Hallands- eller Dalavete är också utmärkta alternativ.
Redan 20-30 procent fullkorn av ovannämnda sorter ger ett mycket smakrikt bröd. Gamla rågsorter som svedjeråg eller Petkus med sina långa och komplexa rotsystem tar naturligtvis upp mycket av jordens mineraler och spårämnen.

Slutligen: långfermenterat bröd ger en mycket längre färskhållning utan några som helst tillsatta konserveringsmedel. Insvept i en torr handduk i en brödlåda med lite ventilation håller ett välbakat surdegsbröd med kraftig och krispig skorpa en vecka utan problem. Smakerna och syran mognar och utvecklas under tiden medan köpebröd måste innehålla exempelvis fetter, konserveringsmedel eller malt för att hållas färskt. Det måste förvaras i plastpåse, vilket gör skorpan trist och tråkigt. Ett välbakat surdegsbröd behöver andas. Den kraftiga skorpan är ett naturligt fuktbevarande hölje som håller fukten kvar inne i brödet vilket torkar långsamt utifrån och in. Sätter man det i plastpåse stannar brödets fukt i skorpan som blir mjuk och släpper därmed ut resten av fukten ur brödet.

Sen är naturligtvis inte allt guld som glimmar. Vi har inte i de nordiska länderna liksom i exempelvis Frankrike eller Tyskland definitioner på vad som får kallas surdegsbröd eller inte. Surdeg säljer och därför är naturligtvis industrin snabb med att plocka upp det som ett säljargument. Nästan allt köpebröd innehåller numera surdeg, men är inte bakat genom en surdegsprocess. Oftast är brödet bakat med turbojäst i jässkåp eller jäslinje med surdeg som smakförstärkare och konserveringsmedel snarare än som en enzymatisk ”agent” i egen rätt. I Finland har vi tack och lov också industribröd på 100 procent råg som är bakat bara med surdeg. Men håll ett öga på innehållsförteckningen- ofta är också i rågbröden tillsatt vetegluten! Allt för att göra degarna hårdare och mera ”maskinvänliga”.

Tänk en värld där exempelvis vi i Ekenäs har tre-fyra surdegsbagerier i stan, och lika många till ut i byarna sommartid som förser oss med näringsriktigt, gott och hälsosamt bröd som verkligen är ett fullgott livsmedel att basera sina måltider på. För att så ska kunna ske behöver vi omvärdera vad mat får kosta, men mer om det en annan gång!

 

Text och foto: Sam Pettersson

Surdegsbagare och projektledare Matregion Nyland, Yrkeshögskolan Novia

SÖFUK
Svängrum-e Utges av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn (SÖFUK)

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa Tfn (06) 324 2211
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., www.sofuk.fi

Ansvarig utgivare: Ulrica Karp
Redaktionsråd: Ulrica Karp, Maria Nystrand, Carola Harmaakivi, Jan Fröjdö, Caroline Lång 
Ansvarig redaktör: Maria Nystrand
Layout: Niklas Forsberg